SPT 07.08.2021 05:00

Den 23 januari kan en stor del av finländarna välja att använda sin rösträtt och rösta i landets första välfärdsområdesval. Alla finländare har dock inte rösträtt i valet, exempelvis inte alla de över 650 000 personer som är bosatta i Helsingfors.

Regering efter regering försökte ro i land en reform av social- och hälsovårdssystemet, men snubblade alltid på mållinjen. I juni lyckades regeringen Marin slutligen få sitt reformförslag godkänt i riksdagen, och nu närmar sig Finlands första välfärdsområdesval.

Välfärdsområdesvalet kommer att ordnas den 23 januari 2022 i landets alla kommuner på fastlandet förutom i Helsingfors.

Enligt vårdreformen ska Helsingfors stad fortsättningsvis ha kvar ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna, medan ansvaret i de övriga fastlandskommunerna övergår till de nya så kallade välfärdsområdena.

Obekanta val tenderar att ha ett lågt valdeltagande. Från Justitieministeriets håll betonas ändå att speciellt det första välfärdsområdesvalet är av stor vikt.

— Välfärdsfrågor berör oss alla så jag hoppas verkligen att de röstberättigade använder sin rösträtt. Det här blir landets första välfärdsområdesval någonsin, och därmed kommer de invalda att kunna lägga grunden för hur välfärdsområdet fungerar, säger Heini Huotarinen, konsultativ tjänsteman vid Justitieministeriet.

Privat

Mellan 59 och 89 ledamöter i fullmäktige

Vårdreformen innebär att totalt 21 välfärdsområden skapas på fasta Finland.

I valet väljs medlemmar till varje välfärdsområdes fullmäktige, den grupp som kommer att ha den högsta beslutanderätten i området.

— Social- och hälsovården består av ett mycket brett spektrum av ärenden, så framtida fullmäktigen kommer att kunna fatta beslut i väldigt många frågor som berör var och en av oss, säger Huotarinen.

Varje fullmäktige beslutar själv om sin storlek, men enligt lagen om välfärdsområden ska fullmäktige bestå av minst 59 ledamöter i de minsta områdena och minst 89 ledamöter i de största områdena.

I samband med det första valet nu i januari är det ändå på förhand fastslaget hur många ledamöter som ska väljas till fullmäktige utifrån befolkningsantalet i området.

Kommer väljare att rösta?

I och med det nya välfärdsområdesvalet får Finland sitt femte statliga nationella val. Det har rått viss oro över om finländarna orkar med ytterligare ett val.

Med tanke på det senaste valet, kommunalvalet i juni, bådar det inte gott. Valdeltagandet blev då rekordlågt, endast 55,1 procent av de röstberättigade valde att använda sin rösträtt.

Samhällsforskaren Siv Sandberg kallar det kommande valet för en pedagogisk utmaning, och tror att det kan bli svårt att få folk att rösta i valet.

— Det är ett helt nytt val och eftersom de fullmäktige som väljs ska vara med om att bygga upp vården kan folk ännu inte bedöma om vården fungerar bra eller inte. Jag tror därför att det kan bli svårt för väljare att bedöma vad de egentligen tar ställning till om de väljer att rösta, säger Sandberg.

Också i övriga nordiska länder kan man se att regionala val inte riktigt går hem bland väljarna.

— I Sverige infördes landstingsval 1910 och fortfarande kallas det valet för det okända valet.

Foto: Erik Sandström/SPT

Också i såväl Norge som Danmark är valdeltagandet i de regionala valen lägre än i övriga val.

En positiv aspekt med tanke på valdeltagandet är ändå att social- och hälsovårdsfrågor intresserar många väljare.

— Tidigare undersökningar visar att dessa frågor är de allra viktigaste för många väljare, så nu hänger allt på hur väl kampanjföringen inför och informeringen om valet går, säger Sandberg.

Kriterier för att få rösta

Vem som får rösta i välfärdsområdesvalet bestäms på samma sätt som i kommunalvalet, vilket betyder att det första kriteriet är att man senaste på valdagen fyllt 18 år.

Följande kriterium är att man är finsk medborgare och att man senast 51 dagar innan valdagen är inskriven i en kommun där välfärdsområdesval ordnas. Också medborgare i EU, Norge och Island får rösta förutsatt att de varit skrivna tillräckligt länge i röstningskommunen.

För personer som varit bosatta i röstningskommunen i minst 51 dagar, men som är medborgare i något övrigt land, gäller ytterligare ett krav på att de ska ha bott i Finland utan avbrott i två år för att få rösta.

Den 3 december 2021 plockas uppgifterna från rösträttsregistret, vilket betyder att man då fastställer vem som får rösta i vilken kommun.

Förhandsröstningen inleds den 12 januari och pågår fram till den 18 januari. Trots att inget val ordnas i Helsingfors kommer ändå punkter för förhandsröstning att finnas i staden så övriga kommuners invånare som befinner sig där ska kunna förhandsrösta.

Sofia Westerholm/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln