Finferries: Vånofärjan är i gott skick – tryggheten är viktigast i trafiken
Vånofärjan närmar sig Mielisholmstranden. Foto: Anja Kuusisto
Det går svallvågor i debatten efter att Vånofärjan på grund av stormen nyligen hade ett uppehåll på ett och ett halvt dygn i trafiken mellan Våno och Mielisholm i Pargas.
Bland annat en insändarskribent i ÅU har ifrågasatt färjans kapacitet, då den inte klarade av att trafikera i stormen. Det blåste kring 20 sekundmeter och 25 i byarna.
Några dagar senare var man dessutom tvungen att göra ett kortare uppehåll i trafiken på grund av ett motorfel.
Finferries: Färjans skick är det inget fel på
ÅU ringer upp Finferries trafikchef Håkan Forsman och ställer frågan: Hur mår Vånofärjan?
– Uppehållet hade ingenting med färjans skick att göra. Vi har över 60 fartyg och för alla våra färjor gäller att regelbundna tekniska granskningar görs. Det har inte rapporterats om något avvikande med Vånofärjan.
— Stormuppehållet berodde på att vindstyrkan och vindriktningen skapade en maximalt dålig kombination. Motorfelet var ett sådant som kan ske när orenligheter i tanken har börjat röra på sig.
Färjföraren är befälhavaren, och befälhavaren avgör
— Det fanns inte någon risk för att färjan skulle kapsejsa, som någon har befarat, utan det handlar om säkerhet.
— Färjföraren är färjans befälhavare och det är befälhavarens rättighet att säga när det inte är tryggt, precis på samma sätt som befälhavaren på en Sverigebåt kan säga att den inte går in i Mariehamn vid för hård vind. Rederierna har inte rätt att avgöra sådant, utan den rätten har befälhavaren.
I Vånofärjan och fallet med stormuppehållet handlade det i klartext om att man inte kunde garantera att lasten – såsom bilarna – skulle klara sig oskadd ombord.
Vånofärjan och dess syskon har inte haft problem
Finferries har många färjor byggda på 1970-talet i trafik, säger Forsman. Vånofärjan är från medlet av 1990-talet. Den har ett par syskonfartyg, bland annat en färja i Pellinge skärgård, och de är alla i gott skick.
— Färjans bärighet är 70 ton och det är den service vår beställare, NTM-centralen, har önskat på den här rutten, fortsätter Forsman.
Mats Rosin: Jag förstår folks reaktioner
Finferries vd Mats Rosin säger att avtalet med NTM-centralen tillåter avbrott vid force majeure. Sedan är det myndigheterna som ser till att bland annat räddningstrafiken fungerar vid ett avbrott.
Rosin tillägger att stormen vid senaste månadsskifte var speciell. Någon liknande dålig kombination av vindriktning och styrka med strömmar har inte Finferries upplevt på decennier.
— Jag har förståelse för folks frustrationer. Avbrott i trafiken är något vi beklagar, men vi har också lärt oss något av situationen, säger Rosin och berättar hur Finferries varje timme uppdaterade sig om läget på färjpasset men inte lyckades förmedla den uppdateringen så ofta på rederiets webbsajt.
— På webben kunde det se ut som om ingen ny information kom, trots att vi hela tiden följde med läget. Det här ska vi ändra på så att informationen förmedlas bättre, säger Rosin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.