Finansministeriet påpekar att välfärdspolitikerna har en reform att genomföra, trots att det svider
Även om det är den 1 januari om en månad och välfärdsområdena från och med då tar över ansvaret för vården, socialarbetet och räddningstjänsterna från kommuner, samkommuner och sjukvårdsdistrikt är det fortfarande en hel del som är oklart när det gäller finansieringen.
Hur mycket pengar välfärdsområdena ska få från staten att röra sig med är ingen enkel formel.
Medlemskommunernas bokslut för 2021, som var ett coronaår, och budgetar för 2022 styr. Välfärdsområdet i Egentliga Finland anser att kommunerna har underbudgeterat och därför räknar man här med att inleda sin verksamhet med ett underskott på omkring 99 miljoner euro (ÅU 26.11).
Välfärdsområdena ska få utjämningspengar, men enligt färska uppgifter från Finansministeriet utbetalas de med en viss fördröjning. Finansieringen korrigeras i efterhand när man vet vilka de verkliga kostnaderna har varit. Utjämningen för 2023 syns först år 2025.
Först nästa höst klarnar det hur stor kompensationen blir för det första verksamhetsåret. En del välfärdsområden kan också riskera att ha fått för mycket pengar.
Det är med andra ord ingen enkel sak att försöka göra upp en hållbar budget, då många öppna och olösta faktorer påverkar helheten. Samtidigt ska målet vara att få ekonomin i balans senast 2025.
Finansministeriets hälsning till välfärdsområdespolitikerna inför övergången till välfärdsområdena vid årsskiftet är inte nådig.
Välfärdspolitikerna har – i politiska val – valts till välfärdsområdesfullmäktige. Vårdreformen handlar uttryckligen om en omfattande och krävande reform, som de politiker som sitter i välfärdsområdesfullmäktige har valts för att genomföra. En reform av den här kalibern innebär mycket svåra beslut. Men det hjälper inte att gnälla, de svåra besluten ska fattas i alla fall.
Så lyder budskapet från Finansministeriet i korthet.
Samtidigt betonar man från ministeriets sida att välfärdsområdenas verksamhet bygger på självstyre. Det är inte meningen att ministeriet ska peka åt olika håll och säga vad som ska sparas bort eller effektiveras.
Det ska de olika välfärdsområdena komma på helt själva.
Det är också därför som pengarna från ministeriet inte är öronmärkta. Välfärdsområdena får själva organisera sin verksamhet, inom vissa ramar som till exempel vårdardimensioneringen.
Men ministeriet påpekar samtidigt att sparåtgärderna måste planeras nu, när budgetarna görs upp, för att kunna genomföras senare.
Den välfärds politiker som hade tänkt att det skulle lossna mer pengar från Finansministeriet när de nuvarande summorna inte räcker till kan tyvärr lika väl fortsätta skriva på sin önskelista till julgubben.
Visst ska det vara möjligt för välfärdsområdena att få mer pengar från ministeriet, men en sådan summa kommer att räknas bort från utjämningssumman.
Så några direkta tilläggsanslag blir det inte frågan om.
Samtidigt betonar man från Finansministeriets sida att välfärdsområdena inte ska påföras nya uppgifter utöver de uppdrag man har redan i dag, utan att få tilläggspengar för dem.
Det är kanske en tröst.
Inte heller Finansministeriet vadar i pengar. Det grundläggande problemet är försörjningsgraden i Finland, det vill säga att allt fler människor måste försörjas av allt färre i arbetsför ålder.
Servicebehovet som fortsätter att växa med en allt äldre befolkning ökar belastningen på den offentliga ekonomin, oberoende av om pengarna finns – eller snarare saknas – hos ministerierna, välfärdsområdena eller i kommunerna.
Från ministeriets sida anser man att kommunernas huvudsakliga framtida uppgift är att se till att människor hålls så friska som möjligt, så att så få som möjligt alls behöver någon vård.
Från Finans ministeriet säger man att ingen vet hur det blir när vårdreformen har genomförts, eftersom allt görs för första gång. Vid ministeriet tror man ändå på att det finns flexibla möjligheter för välfärdspolitikerna att fatta rätt beslut.
Hur det blir i Egentliga Finlands välfärdsområde med den saken vet vi de närmaste veckorna.
Som en försmak kan vi konstatera att styrelsen i tisdags remitterade budgeten för nästa år till ny beredning.
Enligt nuvarande planer ska välfärdsområdesfullmäktige ändå hinna få styrelsens remitterade och godkända nya förslag på sitt bord om knappt två veckor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.