Finansministeriet: Hållbarhetsgapet har minskat, men är ändå ansenligt
PixabayFoto: Pixabay
Hållbarhetsgapet har minskat något, visar Finansministeriets senaste utredning som publicerades på tisdagen. Hållbarhetsgapet betyder att de offentliga utgifterna under en längre tidsperiod överskrider de offentliga inkomsterna, i första hand skatteintäkterna.
Trots att underskottet är något mindre än tidigare är det fortfarande betydande, bedömer Finansministeriet i sin rapport.
Hållbarhetsgapet beräknas vara 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Det är ungefär 10 miljarder euro. Hösten 2019 var underskottet drygt 4,5 procent.
Minskningen beror på preciseringar i Finansministeriets uträkningar. Å andra sidan ökade coronaviruspandemin hållbarhetsgapet.
— Coronaviruspandemins konsekvenser för underskottet är mycket osäkra. Bedömningen kan egentligen först preciseras när pandemin är över, säger finansrådet Jenni Pääkkönen.
Skuldkvoten inom de offentliga finanserna bedöms öka till nästan 80 procent på några år på grund av coronaviruspandemin.
Den låga räntenivån visar inte någon positiv effekt, utan försvagar de offentliga finanserna eftersom avkastningen på arbetspensionsfondernas tillgångar har sjunkit i och med de sjunkande räntorna. Enligt den senaste uppskattningen borde de offentliga finanserna stärkas med cirka 5 miljarder euro för att kunna stabilisera skuldkvoten före utgången av det här årtiondet.
Ökad arbetskraftsinvandring stärker ekonomin
Finlands befolknings stigande medelålder skapar tryck på hälso-, omsorgs- och pensionsutgifterna. Speciellt för kommunerna som står för social- och hälsovården.
Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar också ekonomins tillväxtmöjligheter. Det kan inte undvikas ens med att finländarna skaffar fler barn, menar Finansministeriet.
Ökad arbetskraftsinvandring har en snabbare och gynnsammare effekt på den långsiktiga hållbarheten än högre nativitet. En varaktigt högre invandring stärker de offentliga finanserna, skriver Finansministeriet i sin rapport.
— Men det gäller bara om invandrarna har samma genomsnittliga sysselsättnings- och lönenivå som majoritetsbefolkningen, säger Pääkkönen.
Just nu är invandrarnas sysselsättnings- och lönenivå lägre än majoritetsbefolkningens.
Invandrarnas medelålder är lägre än majoritetsbefolkningen och den ökade invandringen hejdar minskningen av folkmängden. Åren 2015-2018 har det årligen flyttat cirka 31 000 personer till Finland, varav 70 procent var under 35 år.
Finansministeriets rapport granskar hållbarheten inom de offentliga finanserna i Finland ur olika synvinklar på kort, medellång och lång sikt.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.