Finansministeriet publicerade sin senaste ekonomiska prognos på torsdagen. Finlands bnp förväntas minska med 5,5 procent i år.
— Ekonomin gör en störtdykning, men det är oklart hur brant den blir, säger finansrådet Jukka Railavo på ministeriets presskonferens.
Ju längre begränsningarna pågår, desto större kommer de ekonomiska följderna att vara.
— Det som inverkar mest på ekonomin är minskad export. Men begränsningarna minskar också konsumtionen, samtidigt som permitteringar försvagar köpkraften.
Sysselsättningsgraden förväntas minska till 71 procent i år och sedan i sakta mak återhämta sig till 72 procent år 2022.
— Vi räknar fortfarande med att det här endast blir en tillfällig kris.
Prognosen bygger, precis som alla ekonomiska prognoser, på en rad antaganden. Centralt i det här fallet är antagandet att begränsningarna pågår i tre månader både i Finland och i övriga delar av världen.
I prognosen finns också med ett allvarligare scenario där begränsningarna pågår i 6 månader. I så fall förväntas bnp krympa med hela 12 procent i år, sysselsättningsgraden sjunka till 66 procent och återhämtningen skulle ta betydligt längre.

Offentliga skuldsättningen ökar

För att motverka de värsta effekterna av krisen betalar regeringen ut miljardbelopp i stöd. Samtidigt ökar arbetslösheten, vilket får utgifterna att öka samtidigt som inkomsterna minskar.
— Gapet mellan inkomster och utgifter ser ut att vara 16,6 miljarder euro och staten skuldsätter sig nu i snabb takt, säger finansrådet Marja Paavonen.
Utgifterna kommer antagligen att bli ännu större, eftersom regeringen bereder nästa tilläggsbudget. Tjänstemännen ville däremot inte spekulera om hur stora tilläggsutgifterna kommer att bli och därför räknas de inte med i prognosen.
— Den offentliga sektorns skulder ser ut att närma sig 80 procent år 2024.
I år förväntas skuldkvoten öka med tio procentenheter till 69 procent av bnp. Enligt Paavonen leder högre statsskuld och större osäkerhet förmodligen också till att Finland måste betala högre ränta på sina lån.
— Ju större risker som förknippas med lånet desto större ränta. Men räntenivåerna verkar fortsättningsvis vara ganska förmånliga. De här tiderna med ovanligt låga räntor kommer ändå knappast att vara för evigt.
Samtidigt finns de strukturella problemen kvar, påpekar Paavonen.
— Speciellt den åldrande befolkningen fortsätter lägga press på statsfinanserna de kommande åren.

Svårt med skuldkvot under 80 procent

Nu måste staten reda ut vad som behöver göras för att förhindra en djupdykning och underlätta återhämtningen, enligt ministeriets överdirektör Mikko Spolander.
— I grunden handlar det om att få till stånd investeringar, öka sysselsättningen och få till stånd tillväxt för att de offentliga finanserna ska återhämta sig efter krisen.
I bästa fall kan återhämtningen gå snabbt, men företagen kan tveka att göra investeringar en lång tid framöver.

— Framtiden ser väldigt osäker ut och då är det möjligt att företagen vill vänta med investeringar.
Enligt prognosen blir staten tvungen att fortsätta skuldsätta sig i flera år framöver.
— Tidigare var svårt att hålla statsskulden lägre än 60 procent av bnp, men efter krisen blir det svårt att hålla skuldkvoten under 80 procent.

Finansministeriets prognos
Förändring av bruttonationalprodukten (bnp) i procent.
2019: 1,0
2020: -5,5
2021: 1,3
2022:1,3