Förflytta dig till innehållet

FILMEN: Min pappa Marianne — "tårarna rinner för att det är så vackert"

En man som ser på två skyltdockor.
En man som ser på två skyltdockor.

Rolf Lassgårds kyrkoherde tar steget in i klänningsbutiken. Lassgård som har kallats ”det kramgoa betongblocket från Gävle”.Pressbild

Min pappa Marianne
****
Sverige 2020
Regi: Mårten Klingberg
Manus: Cilla Jackert, Daniel Karlsson, Ida Kjellin (Ester Roxberg, bok)
I rollerna: Rolf Lassgård, Lena Endre, Hedda Stiernstedt
1:50 T

Den svenska dramakomedin ”Min pappa Marianne” är en saga, en ”tänk om människan vore god”-berättelse. Tänk om flera kunde älska sig själva och vågade vara det de egentligen är.
Prästen Lasse (Rolf Lassgård) fyller 60 år och bestämmer att nu äntligen ska han vara sig själv.
Dottern Hanna, 28 år, (Hedda Stiernstedt) är i Stockholm och inser att hon har misslyckats som journalist samtidigt som pojkvännen är otrogen (med ”DN kultur”). Hon ringer gråtande den alltid snälla och uppoffrande pappan. Som berättar att farmor dog alldeles nyss.
Begravningen är en orsak att åka hem till småstaden som Hanna aldrig mera eljest skulle ha besökt. Där folk är inskränkta och gamla väninnor pratar bara om sina präktiga män och sina underbara barn och ”du ska inte tro att du är något, bara för att du pratar stockholmska”.
I barndomshemmet märker Hanna att något är på tok. Ska (curling-)föräldrarna skilja sig? Har pappa en älskarinna, Marianne? Mamman (Lena Endre) går motvilligt med på att avslöja: Pappa tycker om att sova i sidennattlinne. Men den oskyldiga böjelsen måste hållas inom familjen!
Prästen är beredd på att inför församling och samhälle uppträda som den han är: en som trivs i kvinnokläder. Men han är livrädd för att förlora sin familj!
Filmen fabulerar fritt efter förlagan, den självbiografiska romanen ”Min pappa Ann-Christine” av Ida Kjellin. Filmen åskådliggör en verklighet som blir en saga som blir verklighet.
Berättelsen är rätlinjig och förutsägbar när den till punkt och pricka följer Aristoteles ”Om diktkonsten”. Konflikterna i de tre akterna är mycket förenklade. Men de fungerar, de facto, vi måste komma ihåg i vilken genre vi rör oss.
Cineasterna ser rött och älskar filmen i smyg. Regissören Mårten Klingberg behärskar konsten att berätta och förföra med film, med en vältajmad värme och humor.
Det behöver inte påpekas, men ändå: skådespeleriet är av sällan skådad kvalitet och birollerna är väl valda medan klichéerna får nya dimensioner. Dialogerna är precist humoristiska, och sentimentala. I denna till hundra procent fungerande, snygga, vackra dramakomedi. Som vi mår bra av.
Filmen berättar mera om Lasses/Mariannes familj än om prästens självförverkligande.
Filmen är ett typiskt far-och-dotter-relationsdrama där dottern Hanna och hennes värderingar växer och omdanas. Viktigast av allt är att få barnets uppskattning samtidigt som navelsträngen måste kapas någon gång som är nu.
Nej, det är inte skrattretande eller en fars när Rolf Lassgård inför våra ögon förvandlar, som i en metamorfos, pastor Lasse till pastor Marianne.
Lokal-tv med redaktör Hanna finns på plats och förevigar småstadens och församlingens fördomar. Överraskningar i direktsändning: allt är inte som vi tror. I en saga.
Pekpinnarna är doppade i honung och det blir hur vackert som helst och tårarna rinner för att det är så vackert.
Filmen är inte manipulerande som ”Så som i himmelen”. Marianne berättar hederligt om något som först nu på sistone och försiktigt börjat tas på allvar.
P.s. Scenerna med prästkollegan och den vid korvkiosken kunde ha varit skrivna av Aki Kaurismäki. Och lägg märke till vitsarna mellan raderna; lillebrors t-skjortor och rockbandet Roxtvå.

Veckans övriga premiärer

Pelle Svanslös
Sverige 2020
***
Regi: Christian Ryltenius
Manus: Johan Bogaeus, inspirerat av Gösta Knutssons böcker
Röster: Adam Pålsson, Li Schmalenbach, Christopher Wagelin
1:08 T

Tecknad bild på två katter.

Pressbild


Åttioåriga Pelle Svanslös, av Gösta Knutsson skapad, försöker nå och charma en ny generation kattälskare. Och lyckas över förväntan.
Den svartvita kattungen blir igen omhändertagen och älskad av en liten flicka som semestrar med familj på landet. Kattungen tappar bort sig i stora skogen, skulle ha hittat hem om inte: någon ropar på hjälp och snälla Pelle rusar till undsättning.
Ramlar i ån, driver ända till Uppsala. Träffar de får oss äldre bekanta katterna Maja Gräddnos, elaka Måns, de korkade tvillingarna Bill och Bull med flera.
Animationen är ett äventyr och samtidigt en fungerande musikal i fina stadsvyer. Pelle Svanslös berättar att det lönar sig alltid att vara snäll, till och med mot Måns, eller hundarna. Lämpligt skrämmande, roligt och spännande för de små och riktigt nostalgiskt för oss riktigt gamla.

The high note/Våga drömma
USA/Storbritannien/Kina 2020
Regi: Nisha Ganatra
Skådespelare: Dakota Johnson, Ice Cube, Zoe Chao, Eddie Izzard, Bill Pullman m.fl.
Drama och komedi.

Synopsis: ”I Hollywoods bländande värld, utspelar sig berättelsen om Grace Davis – en superstjärna vars talang och ego har nått ofattbara höjder. Hennes överarbetade personliga assistent, Maggie, är fast med att springa ärenden men hennes stora dröm sedan barndomen är att bli musikproducent. När Graces manager ger henne ett val som kan bli avgörande för hennes karriär, kommer Maggie och Grace tillsammans på en plan som kan förändra båda deras liv för alltid.”

Unhinged
USA 2020
Regi: Derrick Borte, med Russell Crowe och Caren Pistorius

En psykologisk thriller om vägilska. Sen till jobbet stöter Caren Pistorius karaktär på Russel Crowes dito vid rött ljus. Den senare, den galet ilskne tänker ge damen en läxa där familjen är inblandad. En jakt utan bromsar, på liv och död, tar vid.
Krister Lindberg

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter