FILMEN: När mogna damer blir cheerleaders
Diane Keaton har huvudrollen i nya ”Poms – dansa för livet”.
”Poms – dansa för livet” sägs bygga på verkliga händelser. Några damer 18+ (18+50) bildar en cheerleader-klubb, lär sig dansa, tränar och övar och deltar i en stor tävling med stor framgång.
Verkliga händelser är lite överdrivet. Den brittiska dokumentärfilmaren Zara Hayes såg fotografier på äldre damer i hejarklackmundering och fantiserade ihop, tillsammans med manusförfattaren Shane Atkinson, en trovärdig historia. Regissör och manusförfattare debuterar härmed inom spelfilmen. Deras ovana vid fiktiva berättelser och karaktärer märks i filmens struktur och betoningar, i att skådespelarna ser ut att regissera sig själva på flera ställen.
Filmens huvudperson Martha spelas av Diane Keaton; hon är fortfarande samma intellektuella dam med egen klädstil som hon var i ”Annie Hall” (1977) och ”Book club” (2018). Martha bor ensam i New York sedan fyrtio år. Nu tömmer hon lägenheten, ordnar loppmarknad på trottoaren och flyttar till äldreomsorgen i en annan stat. Martha har cancer och avstår från vidare behandling; Martha är döende.
Äldreboendet är luxuöst med golf och simbassänger, radhus och asfalt och en perfekt perfektionist till direktör, plus en säkerhetschef. Boendet förutsätter att man tillhör en klubb. Om ingen klubb passar får man bilda en egen. Snart har Martha med bästa väninnan Sheryl (Jacki Weaver) bildat en cheerleader-klubb! Som unga ville de vara amerikanska hejaklackar men fick inte. Nu, jävlar anamma.
Vägen till framgång är lång med många hinder. Maken säger ”över min döda kropp”, sonen säger ”ni rör inte mammas pengar”. Åldern är ett hinder, försäkringsbolag ett annat.
Uttagning via provuppträdanden. De är genuint roliga och intressanta, filmen har sina stunder om än lösryckta.
Damernas klubb godkänns inte och därmed får de ingen plats för träning. De får låna skolans gymnastiksal och övar inför tonåriga skolbarn och damernas klumpigheter hamnar förstås på nätet. Tusental flabbar. Varje motgång ger ytterligare sisu.
Liknande filmer men med tonåringar i rollerna har vi sett många, från dansare in spe till a cappella sångare. Filmer om att hitta sig själv, förverkliga sig själv, överträffa sig själv och få den utvalda. Parallellt med filmer om äldre döende eller döende som gör något meningsfullt av tiden som är kvar. ”Poms” försöker kommentera samhället och attityder och del annat men kan inte koncentrera sig.
Skådespelarna, ung som äldre, är underhållande som personer, det är trevligt att följa med ”Jackie Brown”- Pam Grier och levnadsglada, fräcka Jackie Weaver (Animal Kingdom). Filmmakarna Zara Hayes och Shane Atkinson förhåller sig med respekt till död, till åldrande, till människan och berättelsen är som helhet behagligt befriad från överdrivna känslor.
Krister Lindberg
Poms – Dansa för livet
USA 2019
Två av fem stjärnor
Regi: Zara Hayes
Manus: Shane Atkinson
I rollerna: Diane Keaton, Jacki Weaver, Celia Weston, Alisha Boe, Rhea Perlman
1:31 T
Övriga premiärer
Crawl
USA 2019
Regi: Alexandre Aja
I rollerna: Kaya Scodelario, Barry Pepper
1:27 F16
En ny skräckfilm av franska regissören i Hollywood, Alexandre Aja (”Piraya”). I Florida är en orkan på inkommande medan en dotter hittar sin avsvimmade far i fädernehusets källare. Måste få ut mannen medan vattnet stiger och många alligatorer invaderar samma källare. Intensivt berättat och skräcken är tolkad och förmedlad av riktiga karaktärer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.