ÅU 10.09.2020 19:46

Tomt, ty Jussi Vatanens ekonom har just gett sparken åt sina forna bekanta. Prssbild

Den finska filmen ”Metsäjätti” (Skogsjätten) baserar sig på Miika Nousiainens (Hallonbåtsflyktingen) succéroman med samma namn. Bok och film berättar sympatiskt och humoristiskt samt människonära om ett samhälle och en fanerfabrik någonstans mitt i Finland.

Huvudpersonen Pasi (Jussi Vatanen) är ekonom på det stora skogsbolaget med kontor i Helsingfors. Med löfte om befordran skickas han av chefen (Anu Sinisalo) till barndomens traumatiserande hemtrakt. Med uppdraget att effektivera fabriken som går med ökande vinst; sparka.

Pasi som haft en tragisk barndom i byn blir vän med en gammal skolkompis (Hannes Suominen). Tillsammans lyssnar de på Metallica (och besöker konserten, fantastiskt sammanträffande) och snart driver de igenom en fantastisk idé i kommunen, ett projekt som innebär utvidgning och många nya arbetsplatser. Fabulöst säger den stora ägaren.
Och snart köper Sverige hela skogsjätten. Men hur gick det i verkligheten?

Karriäristen Pasi har nyss gift sig (med Linda spelad av intressanta Sara Soulié). De väntar barn, de köper en lägenhet i Helsingfors som är en karikatyr av ett hem.

Lika fyndigt och vitsigt är inslagen som påminner om en av kommunen beställd reklamfilm, med den ironiskt skämtsamma berättarrösten (Santeri Kinnunen).
Realistisk och rörande är scenen med uppsägningarna. Eljest balanserar regissören Ville Jankeri begåvat mellan det roliga och det oroliga, mellan det realistiska och det hjärtevärmande.

Regissören skapar en unik atmosfär i sin uppriktiga berättelse.

Rollbesättningen är lyckad; Vatanen med flera identifierar sig med sina karaktärer, för dem nya karaktärer. De trivs bland gräsrötterna medan Tommi Korpela tolkar snyggt och prydligt en hygglig chef. Slutet på berättelsen kan diskuteras: är det för mycket solskenshistoria? Optimism mår vi bara bra av.

”Metsäjätti” är ingen stor film, den är en liten sympatisk berättelse om verkliga människor, och om vänskap och så vidare. Trots globaliseringen.

Metsäjätti
Finland 2020
Regi: Ville Jankeri
Manus: Ville Jankeri, Timo Turunen baserat på en roman av Miika Nousiainen
I rollerna: Jussi Vatanen, Hannes Suominen, Sara Soulié, Anu Sinisalo, Tommi Korpela med flera
1:28 F7

Övriga premiärer:

The rental
USA 2020
Regi: Dave Franco
I rollerna: Alison Brie, Dan Stevens, Jeremey Allen White, Sheila Vand
1:28 F16

I Frankrike fanns år 1967 tusen husmorsskolor, läroinrättningar som formade unga kvinnor till perfekta hustrur: städa, stryka, kocka och personlig hygien; alltid redo inför makens lustar. 1967 var året då p-pillret lanserades och året före våren 1968.
I denna franska parodi som tar sig själv på stort allvar spelar, en allt bättre, en karismatisk Juliette Binoche skolans rektor och änka till inrättningens ägare. Filmen är oinspirerat regisserad, ingen tajmning i sikte (komedi och parodi är krävande) av Martin Provost, mannen som nyligen gjorde en hyfsad ”Barnmorskan” och tidigare en fantastisk film om konstnären ”Seraphine” med Yolande Moreau i titelrollen, sagolik på ett annat plan.
Filmen är bitvis ironiskt vitsig men för många ingredienser i fel tempo gör den långtråkig.
***
Två bröder med flickvänner hyr en lyxig villa vid havet över veckoslutet. Uthyraren är en rasist med röd nacke; men han ger ju dem bara nycklarna? Skräckfilmen som börjar sävligt som ett relationsdrama övergår via dåliga beslut i splitter. I dimman lurar någon eller något och en känsla av att hela huset är övervakat och personliga snedsteg kan avslöjas. Filmen ”The rental” är skådespelaren Dave Francos regidebut.

Krister Lindberg

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln