FILMEN: Enastående konstupplevelse, grym berättelse, annorlunda film

Nobelpriset 1924 gick till den polska författaren Wladyslaw Reymont (1867–1925). Han beskrev i början av 1900-talet sin samtid, en liten by och dess fattiga bönder.
Romansviten ”Bönderna” består av fyra romaner med undertitlar enligt årstiderna. De tusen sidorna har paret DK Welchman och Hugh Welchman nu förvandlat till film («The peasants», internationell titel).
Men inte vilken film som helst.
Deras ”Loving Vincent” från 2018 bestod av tusentals oljemålningar som via animation blev film. Nu är tekniken finslipad; mindre flimmer. Först filmades historian konventionellt och med skådespelare. Därefter sysselsattes över hundra konstnärer i Polen, Ukraina, Litauen och Serbien. De gjorde oljemålningar av varje bildruta (24 per sekund filmtid). Oljemålningarna blev animerad film.
Litteratur blir konst blir film. Hisnande vackra vyer och interiörer, som kända tavlor från tiden medan porträtten är fotorealistiska. Filmen är mera en unik konstupplevelse än ett episkt drama. Den imponerar mer än berör, eller engagerar. Visst blir man arg och slutar aldrig förvåna sig över maktförhållanden och människans drifter. Eller masshysteri.
The peasants – Bönderna
Polen 2024
3/5
Regi: DK Welchman, Hugh Welchman
Manus: DK Welchman, Hugh Welchman efter roman av Wladyslaw Reymont
I rollerna: Kamila Urzedowska, Robert Gulaczyk, Miroslaw Baka
1:54 F16
Huvudpersonen är en ung, vacker, intelligent och konstnärligt lagd kvinna. Hennes problem och öde är att hon är – kvinna. I ett patriarkaliskt och konservativt samhälle där bland mycket annat avund och girighet frodas. Och människan blir obeskrivligt ond. Realism blandad med religiöst tänkande och handlande blandat med vidskepelse. Och suggestion, rädsla och masshysteri.
Alla vuxna karlar i omgivningen uppvaktar Jagna ( Kamila Urzedowska ). Män och pojkar av åtrå bedårade och kvinnorna av avund sjuka. Och de falska ryktena grasserar. Jagna bryr sig inte, hon har det bra hos sin välbärgade mor. Som i sin girighet ser till att enda barnet i tid blir lukrativt bortgift.
Storbonden med vuxna barn är änkeman. Det trivs han med och han är trevlig. Omgivningen tycker ändå att han ska gifta sig. Med Jagna. Förstfödda sonen (gift, med barn) är sedan en tid över öronen förälskad i pappas blivande fru. Framtida styvmor som lägger beslag på arvet.
Människorna i byn är inte enbart onda. Eller alltid. De flesta arbetar hårt, det är fest och sång och mycket musik och dans. Och lite erotik. Men berättelsen blir grym. Dock med ett gnutta hopp.
Alla uppskattar inte tekniken, det konstiga i konsten. Det omedvetna kan ha problem med att sortera bilderna som målarkonst kontra skådespelarkonst. Oljemålningarna är uttrycksfulla, varje penseldrag i ansiktena reflekterar känslor. Fotorealistisk animation; en paradox i det undermedvetna? Vincent van Goghs tavlor var tydligare. Trots flimret i animationen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.