Förflytta dig till innehållet

FILMEN: En upprättelse för Hilma af Klint

En kvinna tittar på en vägg

Hilma af Klints som dokumentär i Åbo. Pressbild


 Hilma af Klint, född 1862, död 1944 i Stockholm i en spårvagnsolycka. Adliga och rika föräldrar boende i Karlbergs slott i Solna uppmuntrade sin dotters intresse för konst och vetenskap. Och bidrog därmed till kravet på en ny konsthistoria.
Den tyska filmen ”Bortom det synliga. Filmen om Hilma af Klint” av Halina Dyrschka analyserar konsten på ett sätt som får lekmannen att se och förstå.
Som dokumentär kan filmen synas konventionell med de många talande huvudena, den kan upplevas som långsam och upprepande, men icke. Dokumentären är unik och vacker, den tar konststen på allvar och tror på publikens intelligens eller nyfikenhet.
Den visar en konstnär i arbete på ett nytt sätt, fascinerande och lika övertygande som i senaste filmen om van Gogh. I den kunde vi se så som konstnären ser.
Hilma af Klint var mycket skicklig tecknare och målare. Vi får se i många av hennes tidiga verk, från före 1906. Då målar hon abstrakt. Enligt konstböckerna gjordes den första abstrakta målningen av Wassily Kandinsky 1911.
Det är inte bevisat, men vi tror att Kandinsky sett af Klints målningar, eller foton av dem. Och kopierat, stulit. Vi tror när vi ser; filmens tyska regissör hänger målningarna, hans och hennes, sida vid sida.
Senare hänger hon nutida konstnärers alster invid af Klints verk; kopiering eller telepatisk inspiration?
De talande huvudena – konsthistoriker, konstnärer, vetenskapsmän och af Klints släktingar – utesluter inte ett genialiskt bildberättande. Bilder på vatten, ormbunkar eller sniglars snäckor övergår sömlöst i af Klints bilder.
Filmbilder på svanar övergår i målningar som blir allt mer abstrakta, en utveckling, en linje och en aha-upplevelse igen. Filmen får oss att se och den vägen att förstå, kanske. Filmen säger: Hilma af Klint ger genom sina målningar svar på allt, allt om livet och universum.
Vi får en aning om vilket enormt arkiv damen lämnade efter sig på en vind i Stockholm. Tusentals målningar, tiotusentals teckningar och ännu fler anteckningsböcker fulla med teorier, tankar och iakttagelser men inget personligt. Hon testamenterade allt till sin bror med förbehållet: inget får säljas, inget får visas på 20 år.
Hilma af Klint intresserade sig för tidens vetenskapliga rön; det osynliga så som radiovågor och atomer, eller ljusets partiklar. Hon sysslade med spiritism, studerade och praktiserade teosofi (och var i kontakt med Rudolf Steiner, senare antroposof). Hon hade uppenbarelser som hon frenetiskt överförde på väldiga dukar, två till tre stycken varje vecka, flera veckor. Hon var bara redskapet, skrev hon. Universum dikterade.
Det undermedvetna gestaltat i abstrakta målningar, säger konsthistorikern.
Visst ville konstnärinnan bli sedd i början av nittonhundratalet. Men till exempel MoMa, Museum of modern art, den abstrakta konstens hem, vägrade befatta sig med henne. Ty hon var kvinna, och en kvinna med en tro. Kvinnor målar blommor, männen är genier. Men om allt ”andligt” bannlyses i konsthistorien återstår nästan ingenting av intresse.
Steiner trampade på hennes ego och ingen tittade ens på hennes konst, inte heller hemma i Sverige. Moderna Museet tog motvilligt emot hennes konst för arkivering först 1970. Första utställningen ordnades 2013.
Den tyska filmen säger: Sverige, ta vara på den nationella storheten som motsvarar Norges Munch.
Hon var intressant och modig och hade råd med färg, dukar och egen ateljé på en holme. Hon var enormt produktiv i bild och i teoretisk text. Hon hade råd med att vara osynlig. Men nu är hon synlig, nu börjar hon bli känd och uppskattad med utställningar över hela världen inklusive Helsingfors. Alla som medverkar i dokumentären är av samma åsikt. Konsthistorian måste skrivas om.
 

ÖVRIGA PREMIÄRER
Akira
Japan 1988
Regi: Katsuhiro Ôtomo
2:04 F12
Anime- och cyberpunk-klassiker från 1988, restaurerad i modernaste 4K-teknik. Visas bara en vecka.
Greenland
Storbritannien/USA 2020
Regi: Ric Roman Waugh
I rollerna: Gerard Butler, Morena Baccarin med flera
2:00 F16
En enorm komet utplånar stora delar av Tellus. Folk försöker fly till Grönland. Gerard Butlers familj skingras under flykten. Det är inte kometen som dödar. Det är medmänniskorna i panik, de som tänker bara på sig själva. Och dödar; mycket våld i en jämntjock och tradig katastroffilm som är en actionthriller med barn- och människorov.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter