Fibonaccis talföljd är trasig på flera ställen – Petteri måste fortsätta blåsa
Två siffror – en trea och en femma – har slocknat i Fibonacci-följden på Åbo Energis skorsten på Slottsgatan i Åbo. Det är ännu oklart om felet beror på ett elfel eller trasiga lysrör.
De slocknade siffrorna ska åtgärdas när vädret tillåter det och en skylift finns till förfogande.
Åbo Energis fastighetschef Ville Kannisto berättar ytterligare att flera än två av neonrören är trasiga.
Camilla HynynenDetta är möjligt i och med att alla siffror i konstverket består av två lysrör, ett mindre och ett större. Om ena av dem slocknar, kan det andra ännu lysa.
Inte ens en månad sedan sist
I december rapporterade ÅU att en av siffrorna i talföljden hade slocknat. ÅU var också med i skyliften när felet undersöktes.
Samtidigt som lysrören till en av siffrorna böts ut granskades också alla övriga siffror i konstverket. Då märkte glasblåsaren Petteri Hirvonen att flera av neonrören var trasiga.
– Man kan inte se det från långt håll, men på nära håll eller med en riktigt bra kamera går det att se, säger Kannisto.
Fibonacci-konstverket av italienaren Mario Merz installerades 1994. I år har dess neonljus lyst i 30 år och blivit en del av stadsbilden.
Glasblåsning i praktiken
I glasblåseriet M. Hirvonen nära Kråkkärret upphettas och omformas lysrör på löpande band. På ett bord ligger sex av Fibonacci-konstverkets neonrör färdiga att installeras.
Nu är det bara att vänta på mildare väder och på vindstilla förhållanden.
– När vi förra gången var till den högsta siffran blåste det alltför mycket, så vi var tvungna att ta oss ner, säger Hirvonen.
– Då hittade vi sex stycken trasiga rör, men det finns minst lika många till som vi inte hann plocka ner.
Oliver HeikkinenI sitt glasblåseri berättar och demonstrerar Hirvonen hur ett neonrör blir till.
– Först upphettas glasröret och omformas enligt en modell. I ändorna av röret spänner man fast en elektrod. Sedan suger man ut all luft ur röret och hettar röret upp till trehundra grader. Därefter fylls röret med gas. Röda ljus innehåller neongas, medan blåa ljus innehåller argon, säger Hirvonen.
Ingen stor marknad för neon
Glasblåsning går i släkten. Hirvonen berättar att hans far öppnade ett glasblåseri i slutet av 1950-talet. I början koncentrerade sig verksamheten på labbutrustning, men redan under 1960-talet började han göra neonrör.
Hirvonen räknar upp att upp till fem av hans släktingar har grundat glasblåserier runtom i Finland. Hirvonens son arbetar också på glasblåseriet i Åbo.
Nuförtiden gör Hirvonen allt färre neonrör. Företaget har nästan helt övergått till ledreklamer. Han har gjort reklamskyltar till både stora företag och städer.
– I Finland finns det bara två ställen som omformar neonrör, vi och ett ställe i Helsingfors.
Men kan ledljus faktiskt ge samma känsla som gammaldags neonljus?
– Jag lovar att du inte skulle märka skillnaden mellan led- och neonljus i dagens läge.
Fibonacci talföljd börjar från noll