Fetmaoperationen fick suget och medicinerna att försvinna — Pargasbon Thomas Byskata ser fram emot att kunna springa igen


Thomas Byskata i Pargas är nöjd över att ha genomgått en fetmaoperation nyligen och tycker att fler överviktiga borde få samma chans. Foto: Carina Holm
Servitrisen går förbi med en bricka med nybakade och sockrade bullar.
Pargasbon Thomas Byskata, 53, konstaterar att han inte är sugen på dem.
– Inte ens om någon bjöd på salami skulle jag längre vara sugen, och tanken på pizza känns absurd, säger han.
Suget eller begäret efter korv, bröd och ost, ja efter mat försvann i och med den fetmaoperation som han genomgick för fem veckor sedan.
Nu känner han inte ens hunger längre, men måste äta små portioner sex gånger per dygn för att få tillräckligt med näring.
– En del fetmaopererade får påminnelser från telefonen för att de ska komma ihåg att äta. Men jag får äta vad som helst – i små mängder.
Det betyder ungefär 2 deciliter per gång. Han ska också äta vitamintillskott och järn, och värdena följs upp regelbundet.
– Efter bypassoperationen är magsäcken numera ungefär så stor som ett ägg och övre delen av den sitter ihop med nedre delen av tunntarmen, som inte upptar vitaminer lika bra. Men hellre vitaminer än mediciner.
”Helvetes dieter” och jojobantning efter varje nyår
Han har tampats med övervikt i hela sitt vuxna liv och bantat efter varje nyår.
– Jag är expert på bantning, säger han, och räknar upp metoder som han har prövat.
Men efter att ha gått ner tio kilo gick han upp tolv nya. Och så har det hållit på. Som en jojo, upp och ner.
– Helvetes dieter och med dåliga resultat. Det var roligt när vikten gick ner, men när vardagen kom i gång kom också vikten tillbaka och med ränta. Efter varje gång ökade medelvikten och ständig upp- och nedgång är inte bra för ämnesomsättningen, säger han.
Mentalt var det också tungt och frustrerande att gång på gång misslyckas.
– Det är inte roligt att vara missnöjd med sig själv. Och det finns en allmän uppfattning om att överviktiga är lata, dumma och inkapabla att ta hand om sig själva. Det är också jobbigt att till exempel sätta sig i ett flygplan, när säkerhetsbältet inte räcker till.

Årligen utförs omkring 1 000 fetmaoperationer i Finland. Foto: ÅUCS
Sömnapné, högt blodtryck och diabetesmedicin
För honom var ändå hoten mot hälsan det avgörande.
Som mest vägde han 115 kilogram.
– På grund av fetman har jag snarkat förfärligt och haft svårt att kunna somna. Det har lett att jag har fått sömnmediciner. Sedan fick jag sömnapné, det vill säga att man slutar andas under sömnen. Det var den sjukdomen som blev känd då musikern och artisten Olli Lindholm dog.
Övervikten ledde också till högt blodtryck och för ett år sedan fick han medicinering mot typ 2-diabetes. Läkaren varnade honom för att han inom fem år måste operera höften och börja ta insulin eftersom bukspottskörteln skulle vara slutkörd om ingenting förändrades.
Det övertygade honom om fetmaoperationen.
– Min pappa och min farfar har typ 2-diabetes. Jag vill inte börja med insulin.
Andra överviktiga borde få samma chans
Nu är sömnapnéapparaten återbördad till Åbolands sjukhus och han behöver varken blodtrycks- eller diabetesmediciner längre.
Tre timmar efter att fetmaoperationen gjordes var han uppe och gick i sjukhuskorridoren.
– Jag kunde sluta med diabetesmedicinen direkt efter operationen. Det är därför jag vill berätta om den här operationen, för att sänka tröskeln för andra överviktiga att be om att en sådan möjlighet utreds.
Hans kroppsmasseindex, BMI, var över 35, vilket är ett av kriterierna för att en fetmaoperation kan bli aktuell, förutsatt att personen samtidigt har någon sjukdom förorsakad av övervikten, som typ 2-diabetes, sömnapné eller artros i knäleden.
Ett annat kriterium är att man har försökt gå ner i vikt upprepade gånger, utan bestående resultat.
Också ett BMI på över 40 är ett kriterium i sig. Innan en operation kan bli aktuell ska patienten träffa både en näringsterapeut och en psykolog.
– En fetmaoperation är ingen snabb lösning, utan kräver mycket av en själv, även om själva operationen görs genom fem titthål på magen på en timme, säger Byskata.
Han tycker att fler fetmaoperationer borde göras i Finland, eftersom övervikt är ett stort problem och då operationen medför goda resultat för diabetes typ 2.
– Av någon anledning görs betydligt fler fetmaoperationer i de övriga nordiska länderna. Jag hoppas att allmänläkare skulle våga skicka fler överviktiga vidare.
Före operationen har han läst in sig på fetmaoperationer och tycker som flera experter att man i stället för att skriva ut medicin på medicin mot högt blodtryck och diabetes i stället borde åtgärda roten till det onda, det vill säga övervikten.

Hungern försvann med operationen, säger Thomas Byskata, som har gått ner 14 kilo sedan de fem veckor då operationen gjordes. Foto: Carina Holm
Två små potatisar som äts med tesked
Samtidigt är operationen inte allena saliggörande, utan kräver en bestående livsstilsförändring. Ett berg av mat på tallriken har bytts mot två små potatisar, en köttbulle och lite sallad. Som han äter med tesked.
– Det ska ta ungefär tjugo minuter att äta. Man ska tugga och äta i lugn och ro. Äter man för snabbt och för mycket efter en fetmaoperation kan man bli verkligt dålig och få yrsel och hjärtklappning, säger han och visar ett kort som han kan använda för att få köpa barnportioner på restauranger.
– På de fem veckor som har gått sedan jag opererades har jag gått ner 14 kilogram. Viktminskningen för fetmaopererade är dramatisk på 30–50 kilogram under det första halvåret, innan den stabiliseras till normalvikt. Jag snarkar inte längre utan sover som en liten gris och har en bättre sömnkvalitet än vad jag har haft på femton år.
Numera är också blodsockret stabilt.
Han har köpt nya skridskor och ser fram emot att börja spela ishockey igen – och att börja springa.
– Det har jag inte kunnat göra på många, många år. Det är något som alla borde kunna göra. Jag har fått en ny chans genom den här operationen, absolut. Det enda jag funderar på är om jag borde ha gjort den tidigare.
Fetmaoperationer
- Kan göras som bypass eller genom att delar av magsäcken tas bort helt och hållet.
- Vid en bypassoperation tas inga organ bort, utan övre delen av magsäcken sys ihop med nedre delen av tunntarmen. På så sätt minskar utrymmet för mat i magsäcken.
- Före operationen måste patienten gå ner i vikt för att leverns fettinnehåll ska minska.
- Operationen kräver att man lär sig att äta på ett nytt sätt, lite och långsamt.
- Inom den finländska sjukvården görs omkring 1 000 fetmaoperationer per år.
Källa: Duodecim.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.