Mikael Heinrichs 15.09.2022 19:02

För ganska exakt ett år sedan var Juha Kääriä på plats i stadshuset i Pargas för att berätta om det då aktuella projektet kring borttagning av vass i Skärgårdshavet och hur man samtidigt kunde utnyttja råvaran.

I början av den här veckan har man inom ramen för ett av uppföljarprojekten kommit igång med skördning av bladvass på ett område om sammanlagt drygt 15 hektar kring Brattnäsviken i Pargas.

Mikael Heinrichs

– Här har maskinerna jobbat sedan onsdagsmorgonen och man har redan kommit en god bit på vägen, säger Kääriä efter att de inbjudna gästerna förflyttat sig till terrängen efter ett informationsmöte på Tammiluoto vingård på Lemlaxön.

Pargas nu, S:t Karins och Nådendal senare

Skolan samarbetar med Pargas stad, S:t Karins stad och Nådendals stad kring projektet som nu handgripligen kört igång i Pargas. Fortsättning följer i Pikisviken i S:t Karins och i Nådendal nästa höst.

Åbo yrkeshögskola har bland annat genom sitt arbete med tillståndsprocesserna kring skördningen gjort projektet möjligt.

– I dagens läge är tillståndsprocessen tidskrävande och då ägandeförhållandena är väldigt splittrade tar det lång tid att få tag på alla ägare och delägare för att få lov att skörda vass. Vi har räknat med en till en och halv timmes arbete per hektar. Men någon ändring i den nuvarande lagstiftningen är inte att vänta, det har vi fått bekräftat från ministerhåll, säger Kääriä.

Tidigare Leader-projekt ligger bakom

För Pargas stads del handlar projektet om att förbättra livsmiljöerna i vattenområden och på stränder. Samtidigt avlägsnas näringsämnen från omloppet och de årliga metanutsläppen från ruttnande, gamla vasslager minskas.

Mapcreator/Mikael Heinrichs

I den skördeplan som utarbetats för Brattnäsviken har man beaktat de känsliga naturvärdena i området. En naturkartläggning gjordes i Brattnäsviken år 2020 med hjälp av Leader-finansiering, där man främst fokuserade på förekomsten av hotade arter. Vissa områden lämnas därför oskördade.

– I regel förhåller sig delägarna i vattenområden positivt till att vass avlägsnas. I det nu aktuella området var det endast en markägare som tackade nej till skördningen, berättar projektchef Pekka Alho från Åbo yrkeshögskola.

Skörden av vass är en del av projektet Ruokohelmi som iståndsätter värdefulla fågelvatten och våtmarker samt strandområden. Projektet har fått finansiering från miljöministeriet.

Kankaanpääföretag har utvecklat maskinerna

I Brattnäsviken skördas bladvass med maskiner som utvecklats av företaget Lännen Järviperkaus Oy med säte i Kankaanpää.

Mikael Heinrichs

Det handlar i praktiken om tidigare pistmaskiner som vidareutvecklats för det här ändamålet. Maskinen klipper bladvass och finfördelar den till råvara som sedan vidareförädlas till torrströ och som odlingsunderlag för både yrkes- och hemmaodlare.

Mikael Heinrichs

Det är företaget Kiteen mato ja multa i Kides i Norra Karelen som har utvecklat en egen process för det här ändamålet. Företaget ersätter torven som råvara med skördad vass.

Lönsamheten det stora frågetecknet

Det som alla parter nu är mest nyfikna på är hur ekonomiskt lönsamt det sist och slutligen är att skörda vass. I och med att lovprocessen tar så lång tid och att transportsträckorna (åtminstone i det här skedet av projektet) bli så pass långa är det utmanande att få det hela lönsamt.

Mikael Heinrichs

– Slåttermaskinerna i sig är tre till antalet och de förbrukar 25 liter bränsle i timmen. Med dagens bränslekostnader blir redan det en stor utgift i sig. Det billigaste alternativet är att krossa råvaran och plöja ner det i marken, men nu ska vi testa hur den här metoden bär sig, säger Alho.

Fem ton per hektar är standarden

Man räknar generellt med att bladvassen ger ungefär fem ton (torrvikt) biomassa per hektar.

Vikten som våt beräknas vara ungefär det dubbla – men i Brattnäsvikens fall har man utgående från provtagningar kunnat konstatera att det man skördar väger omkring 20 ton per hektar.

Mikael Heinrichs

Femton hektar vass från Brattnäsviken betyder med andra ord ungefär 300 ton biomassa som ska transporteras bort från området. Ingen helt enkel match det heller.

Också lokalt intresse finns

Skördad vass kan också användas som biobränsle, vilket Kääriä berättar att åtminstone Finnsementti och Pargas fjärrvärme visat intresse för lokalt.

Att enkom låta bygga någon form av pyrolysanläggning för förbränning av vass samt skaffa maskiner för att kunna skörda vass handlar om en miljoninvestering.

För att det ens ska finnas en chans för lönsamhet i den ekvationen, skulle det krävas flera tusentals hektar av vassruggar att skörda kontinuerligt.

– Det finns också andra aktörer som är intresserade, säger Kääriä och nämner bland annat Resoföretaget CH-Bioforce.

Axslingan kan ta över

Det finns också risker med att skörda vass. Förutom att vassruggarna är naturliga hemvister för olika djurarter, finns det en risk att växter som axslingan kan ta över områden där bladvassen tidigare vuxit – och den är betydligt knepigare att bli av med.

– Skörd av bladvass är inget som per automatik räddar Skärgårdshavet, men det hjälper till, påminner Kääriä.

Markku Järvinens projekt fick ta omstart

Pargasbon Markku Järvinens företag RH-Harvesting som utvecklat en skördepråm som klarar av att skörda vass under vattenytan och bala råvaran skulle redan förra hösten inleda pilottester, men riktigt så gick det inte.

Mikael Heinrichs

– Maskinverkstaden som skulle sätta ihop pråmen höll inte sina löften, så pråmen finns nu i Pargas där vi jobbar vidare på den i egen regi.

Vi har hyrt hallutrymme vid Pargas fjärrvärmes anläggning där vi har tre installatörer som jobbar med projektet just nu, berättar Järvinen.

Den här gången vågar han inte gå ut med när pråmen är klar för pilottester – mycket hänger bland annat på tillgången på komponenter.

– Men jag är väldigt glad för det jobb som yrkeshögskolan gjort med att samla ihop loven av markägare. Utan deras jobb skulle hela tanken på att skörda vass vara befängd.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln