Femåringar i Dalsbruk bär sin nya förskoletitel stolta – får två år på sig att mogna inför skolan
Det tvååriga nationella förskoleförsöket sparkade i praktiken i gång i samband med skolstarten för snart tre veckor sedan.
ÅU besökte Hulta daghem i Dalsbruk för att bekanta sig med vardagen i femåringarnas förskola.
Med mig har jag daghemsföreståndare Susann Fagerlund, och vi vandrar i väg till skogen invid Lilla Masugnsträsket ett stenkast från dagiset.
Det är nämligen här som förskolegruppen på 15 barn håller till i dag, med sin lärare inom småbarnspedagogik Desiré Roman och två barnskötare.
– Starten har gått bra. Barnen är ivriga och de har vuxit med sin nya titel ”förskolebarn”, säger Fagerlund.
Emilia ÖrnmarkVad skiljer femåringarnas läroplan från sexåringarnas?
– Läroplanen är ganska långt densamma, med samma lärområden. Skillnaden är att det finns mer tid för att uppnå målen och större möjligheter att beakta barnens egen nivå, förklarar Fagerlund.
Hon poängterar vidare att leken är starkt betonad i förskolans första år och att barnen lär sig genom att undersöka och experimentera i egen takt. Fokus är på hållbarhet och barnens välbefinnande, där utomhuspedagogik är en viktig pusselbit.
– Några konkreta mål att uppnå är egentligen inte fastställda i läroplanen.
Femåringarna har två år på sig att uppnå förskolemålen och tanken är att barnen ska vara på en jämnare nivå då skolan börjar.
– Förskoleåret brukar annars vara ganska intensivt för barnen. De kommer från olika håll av Kimitoön. Hösten går långt till att lära känna varandra och hitta sin plats i gruppen, säger Fagerlund om den tidigare ettåriga förskolan.
Emilia ÖrnmarkÄlgarna och ekorrarna letar djur
En hög av ryggsäckar och rockar vid en tall i en skogsglänta avslöjar att vi kommit rätt. Gruppen har just haft fri lek här i skogen och delas nu i två: älgarna och ekorrarna.
Vid behov delar man gruppen ytterligare – något som också betonas i läroplanen. På så vis blir alla sedda och alla får uppmärksamhet av en vuxen.
Desiré Roman instruerar älgarna: det gäller att hitta gömda små plastdjur på ett visst område.
Emilia ÖrnmarkKvickast är Luukas med att hitta en liten lo i mossan, som han stolt visar upp. Anton hittar en örn uppe på en gren och Asta hittar en varg.
Emilia Örnmark– Men jag hittade också en ekorre, påpekar Asta, som gillar den här uppgiften.
Barnen får veta att ännu saknas ”skogens konung” och ”den som har åtta ben”. Hastigt vet barnen vilka djur det är fråga om. Även mer ovanliga djur som grävling och bäver känner många igen.
Emilia ÖrnmarkAlla trivs i skogen
– Riktigt bra har vi kommit i gång. Första veckan gick åt till att lära känna varandra och skapa rutiner, säger Desiré Roman.
Gruppen håller till en hel del i skogen – där trivs var och en och på köpet tränar man motorik.
– Allt kan göras här i skogen. Här poängterar vi att barnen ska vara sig själva, inte till exempel ninjor – då blir det snabbt vilt och våldsamt, säger Roman.
– Barnen är lugnare i skogen, och det är ju också skönt för en själv här. Kanske barnen inte är så ofta ute i skogen till vardags, tänker sig barnskötare Mai Hellström.
Med dagens lilla uppgift finns mycket inlärning inbakat: att räkna djur, att beskriva färger och former samt språkliga begrepp.
Emilia ÖrnmarkVardagsrutinerna kommer tidigt för 5-åringarna
Till förskolan i Hulta kommer i år barn allt från Björkboda mitt på ön till Biskopsö i skärgården.
En del har gått i Hulta redan tidigare, medan andra kommer in som nya från familjedagvården eller från ett annat daghem.
Susann Fagerlund ser många positiva sidor med den tvååriga förskolan: det blir mer enhetligt eftersom alla femåringar är i en och samma grupp.
Dessutom deltar barnen varje vardag och alla är på plats vid halv nio då förskolan börjar, vilket ger möjlighet till mer ledd verksamhet som alla gruppens barn deltar i.
Det här var tidigare inte självklart för femåringarna.
Föräldrar som är hemma med yngre syskon eller de som arbetar skift använder oftast bara några dagar småbarnspedagogik per vecka.
– Jag förstår dem som vill vara hemma så mycket som möjligt med de yngre barnen. Med femåringarnas förskola kommer vardagsrutinerna emot tidigare. Men å andra sidan mår barn bra av rutiner och själva förskoledagen är inte så lång.
Någon skolundervisning i ordets rätta bemärkelse är det här ändå inte fråga om. Men finns intresse för till exempel bokstäver hindrar man förstås inte barnen från att anta utmaningar.
Femåringarna har inte några läroböcker i förskolan, vilket sexåringarna däremot har.
Emilia ÖrnmarkArielle älskar förskolan
Femåriga Arielle är en av dem som deltar i förskoleförsöket vid Hulta daghem i Dalsbruk.
– Hon älskar det, hon brukar inte vilja komma hem, säger Emelie Lindblom Aho, då hon hämtar dottern tillsammans med lillasyster Alessia, elva månader gammal.
För familjen höjer dock de nya arrangemangen vardagsstressen något. Utan förskola skulle Arielle inte ha deltagit i småbarnspedagogiken mer än två dagar i veckan.
– Alla andra valde att delta, därför gjorde vi också det. Dessutom är Arielle en social flicka.
Emilia ÖrnmarkIdén med en tvåårig förskola har dock Lindblom Aho inte riktigt fått klart för sig. Hon ifrågasätter om den verkligen behövs och tycker att barnen borde få vara barn så länge som möjligt.
– Det blev ett hastigt beslut, jag hade gärna haft mer information innan. Men så här var det ju i alla kommuner.
Snart blir det dock föräldramöte, då mer information om förskolan utlovats.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.