Fem generationer i Raunistula – Gemenskapen häftigast i den gamla arbetarstadsdelen
Far och dotter. Martti Katajainen växte upp i det lilla gula huset som hans mormor byggt. Dottern Johanna Orell flyttade efter två år i annan stadsdel tillbaka – till grannhuset. Foto: Emma Strömberg.
Grusvägen slingrar sig upp på Konsabacken bland de gamla trähusen i Raunistula mellan Aura å och Tammerforsvägen. Högst upp på kullen på randen av den branta sluttningen ner mot ån har familjen Katajainen bott i fem generationen.
Martti Katajainens mormor flyttade till Raunistula vid sekelskiftet. Hon byggde ett litet hus på Konsa gårds ägor och utförde dagsverke på våren och hösten som en form av tomthyra.
Martti berättar att huset var så litet att det inte fick byggas närmare sluttningen. Det var inte tillräkligt representativt för att synas mot ån.
Martti föddes år 1944, samma år som Raunistula blev en del av Åbo. Senare har han flyttat från det lilla huset vid vägen till ett större hus närmare branten – bara ett par meter från sitt barndomshem.
Dottern Johanna Orell hann bo två år i Kastu, ett stenkast från Raunistula, innan grannhuset till barndomshemmet blev till salu och hon tog chansen att flytta tillbaka.
Stark gemenskap
Hennes egna barn har gått i samma skola, Raunistulan Koulu, där tre generationer innan också gått.
På frågan om hur de skulle beskriva Raunistula lyfter familjen fram gemenskapen.
– Här känner vi varande och alla hälsar på varandra, säger Martti.
– Grannarna hjälper varandra när det behövs, säger Johanna.
– Jo, man kan alltid låna trädgårdsverktyg och dylikt av grannarna, tillägger Martti.
Marttis fru Anna-Liisa instämmer, och tillägger att nyinflyttade grannar också snabbt kommer in i gemenskapen.
På lördag hålls Raunistuladagen. Då håller invånarna loppmarknad och säljer kaffe och tilltugg på sina gårdar.
Stadsdelsfest med gamla anor
Första gången ordnades Raunistuladagen år 1981. Martti berättar att dirigenten för S:t Maries frivilliga brandkår ringde upp och sade skämtsamt att de aldrig bjöds till Raunistula för att spela.
– Han tyckte därför att vi borde ordna en Raunistuladag där de skulle få uppträda, berättar Martti.
Då var styrelsen för boendeföreningen Raunistulan asuinkiinteistöydistys skeptisk till konceptet. De trodde inte att det skulle fungera. Men eldsjälar inom föreningen bestämde sig för att bevisa motsatsen och ställde till med fest med många uppträdanden på idrottsplanen i Raunistula den 17 maj 1981.
Evenemanget var en framgång och under hela 80-talet fortsatte Raunistuladagen att ordnas, men under 90-talet och början av 2000-talet hölls ett långt uppehåll.
– Invånarna byttes ut och engagemanget för Raunistuladagen ebbade ut, berättar Martti som länge varit medlem i styrelsen och också styrelseordförande för boendeföreningen.
Det var i och med att föreningen Stadsdelsveckorna grundades i samband med att Åbo var kulturhuvudstad år 2011 som Raunistuladagen fick en nystart.
Martti har kvar planschen från den första Raunistuladagen. En konstnär tecknade av ett hus i Raunistula för planschen, men den är inte signerad så Martti kommer inte längre ihåg vad konstnären hette.
Gamla anor. Raunistuladagen ordnades för första gången år 1981. Martti Katajainen har kvar planschen. Foto: Emma Strömberg
Bygemenskap och idyll
Medan han förevisar planschen vid infarten till gården bekräftas familjens beskrivning av gemenskapen på backen. Flera grannar hinner gå förbi och prata en stund med Martti. En av dem är boendeföreningens nuvarande ordförande Sami Karimaa.
Han har bott i huset mittemot Marttis i elva år med sin familj.
– Det är en härlig bygemenskap på gångavstånd från centrum, beskriver Sami livet i Raunistula.
– Jag och min fru blev förtjusta i Raunistula redan första gången vi kom hit. Det är en verklig idyll.
Sami tycker också att det faktum att Raunistula varit ett oplanerat område och husen har byggts lite hur som helst gör att stadsdelen känns så levande.
Raunistula uppstod på 1800-talet strax utanför Åbos dåvarande gränser. Inne i staden var byggandet reglerat, men i landskommunerna fanns ingen stadsplan och bönderna kunde hyra ut mark som inte lämpade sig för odling för hustomter. Raunistula utvecklades till tätbebyggd arbetarstadsdel utan avlopp och rinnande vatten. Martti minns att ännu på 50-talet fick de hämta vatten från en av tre vattenposterna i stadsdelen.
Läs också om andra stadsdelsevenemang och gårdsloppis: Många gårdsloppis i Åbo i slutet av maj – kolla vilka gårdar du kan kika in på
Engagerad för stadsdelen. Sami Karimaa som bor mittemot Katajainens familj är nuvarande ordförande för Raunistulas boendeförening. Foto: Emma Strömberg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.