Fästingforskaren visar hur du kan fånga gårdens kryp med endast ett lakan
Något brunsvart rör sig på lakanet som fästingforskaren Jani Sormunen precis svept över marken i Tomasparken i Åbo centrum.
– Det är en vuxen hona, konstaterar han snabbt.
Efter några årtionden av att samla fästingar vet Sormunen hur man identifierar till och med de minsta fästinglarverna på ett vitt lakan.
ÅU har kontaktat fästingforskaren vid Åbo universitet för att få se hur man kan fånga fästingar med ett lakan. Metoden har använts av forskare sedan 1990-talet, men kan också användas av gemene man för att fånga fästingar på egen gård.
– Vi använder ett lakan med lätta tyngder i ändan som ska hålla lakanet vid marken och en käpp att hålla i för ergonomins skull. Men man kan använda ett helt vanligt vitt lakan eller en t–skjorta, säger Sormunen, som bland annat forskat på Själö.
Maja MeurmanDå man sveper lakanet över marken kommer fästingarna i området att gripa fast sig. Fästingar är blinda och befinner sig på samma plats under hela sitt liv väntandes på ett värddjur som de kan bita sig fast i.
– Fästingar reagerar på värme, rörelse och mekanisk stimulans. De är hela tiden redo att ta sin chans – direkt då de känner att något rör sig vid dem griper de sig fast.
Orsakar inte bestående minskning
Att använda ett lakan för att fånga fästingar har marknadsförts som ett sätt att minska fästingpopulationen på ens egen gård. Så enkelt är det ändå inte, menar Sormunen.
– Problemet är att fästingar är aktiva under olika tider. Fast man skulle fånga alla fästingar på gården en dag, kommer fler att dyka upp nästa dag. Dessutom för alla djur som rör sig på gården med sig nya fästingar.
Det enda sättet att varaktigt minska på antalet fästingar på ett område är att minska på värddjuren.
– För att hålla hjortar och rådjur borta kan man inhägna området. Gnagare och fåglar kan man minska på genom att inte sprida ut fågelmat.
Att hålla gräsmattan kort på de ställen man rör sig på hjälper också.
Maja MeurmanHjälper en att kartlägga var fästingarna finns
Trots att lakanfångsten inte har några bestående effekter på fästingpopulationen i ett område säger Sormunen att det kan vara ett bra sätt att kartlägga var fästingar rör sig på ens gård och i hurdana mängder.
– Man lär sig också att känna igen fästingar i deras olika livsskeden bättre. Det är bra att folk intresserar sig för det här och håller sig informerade.
De fästingar som man fångar med lakanet kan man döda genom att dra en tejpborste över lakanet och låta dem torka fast. Enstaka fästingar kan man också bränna upp, spola ner eller krossa mellan sina naglar.
Maja MeurmanÖkar i stadsmiljön
De bästa resultaten får forskarna då de drar lakanet över områden med låg växtlighet, där det finns mycket blad och fallna löv. I den typens område trivs så väl vuxna fästingar som nymfer och larver.
Under de senaste åren har fästingarna ökat också i stadsmiljön.
– Då vi undersökte stadsområden åren 2000 och 2013 hittade vi inte fästingar. År 2017 hittade vi fästingar, och 2019 hade de ökat. Då fanns de på alla ställen som vi undersökte, till exempel i Idrottsparken, Samppalinnaparken och Kuppisparken.
Fästingarna verkar långsamt ha tagit sig till städerna, troligtvis till följd av klimatförändringens effekter. Trots att det fortfarande finns färre fästingar i städerna än ute i skärgården kan människokontakten vara större eftersom att mer folk rör sig i staden.
Ändringar i sättet man sköter om parkerna kan också ha bidragit till den ökade förekomsten av fästingar.
– Ju mer vildvuxen parken är och ju mer djur som rör sig i den, desto mer fästingar tycks det finnas. Krypen finns i allmänhet inte på gräsmattan, men jag skulle nog fundera efter om jag lägger picknickfilten under ett träd där det finns löv.
Maja Meurman
Maja MeurmanRekordantal fall av fästingburna sjukdomar i Åboregionen i år
De fästingburna sjukdomarna har ökat i Åboregionen igen i år.
Den 6 juli hade Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS bekräftat tolv fall av fästingburen hjärninflammation (TBE) och 270 av borrelia, jämfört med den motsvarande perioden i fjol då nio fall av TBE och 208 fall av borrelia bekräftades.
– I fjol var redan ett rekordår, och nu har båda sjukdomarna ytterligare ökat, säger Jarmo Oksi, professor i infektionssjukdomar vid ÅUCS.
De fästingburna sjukdomarna har kontinuerligt ökat under de senaste åren. Det beror bland annat på att fästingarna ökar då klimatet blir varmare.
– I år har väderförhållandena nog påverkat ökningen. Fästingarnas aktivitetsperiod började tidigare än vanligt och det fina vädret har gjort att många rör sig ute i naturen.
Därtill kan faktorer som hur fästingarnas övervintring gått påverka sjukdomarnas spridning.
Boosterdoser behövs för effektivt vaccinskydd
Oksi säger att allt fler vaccinerar sig mot TBE men att det kan finnas brister i hur ofta boosterdoserna tas.
– För att vaccinet ska skydda effektivt behöver man ta boosterdoser med jämna mellanrum. För unga rekommenderar jag att ta dem vart femte–tionde år, medan över 50-åringar borde vaccinera sig med tre års mellanrum.
Ännu finns inget vaccin mot borrelia, men det är på väg inom de närmaste åren.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.