Fastighetsförmedlare i Åbo: Nu tävlar köparna om färre lediga objekt
Efterfrågan är större än utbudet på bostadsmarknaden i Åbo för tillfället.
Fastighetsförmedlarna upplever stundvis till och med en känsla av att bostäderna slits ur händerna på dem.
– På ett år har totala antalet objekt som är till salu sjunkit med nästan 30 procent, från 1600–1700 objekt till just över 1000, säger regiondirektör Petri Abrahamsson vid Aktia Lkv, eller Aktias fastighetsförmedling.
– Tidigare om du hade ett bra objekt till salu kunde du ha två konkurrerande köpare, nu är det ofta 3–4 som seriöst tävlar om samma objekt.
Försäljningstiderna har också blivit kortare, säger fastighetsförmedlaren och försäljningsdirektören Mia Korelin vid Asuntoketju Lkv.
Kortare försäjningstider
Korelin basar sedan december 2020 för företagets nya S:t Karinskontor, innan det jobbade hon vid kedjans kontor i Martinsbacken.
– Tidigare räknade jag i medeltal med 2-3 månader innan en aktiebostadsaffär hade rotts i land, och för egnahemshus lite längre, 3–4 månader.
– Nu händer det att bostäder säljs efter första visningen och konkurrensen är hård, så på det sättet är det säljarens marknad, säger Korelin.
Hon poängterar att prisutvecklingen trots det inte har blivit osund.
– Priserna för goda objekt stiger, och i S:t Karins finns också mycket nyproduktion med höga kvadratmeterpriser, men jag tycker inte det finns tecken på att priserna skulle skena okontrollerat, och det är ju bra, för det vinner ingen på.
Arkiv/Anja KuusistoNågra nyckeltal i Åbos bostadsmarknad
1600–1700. Så många objekt fanns under många år i regel ständigt till salu i Åbo; det vill säga då alla boendeformer med höghus, radhus, parhus, egnahemshus och alla stadsdelar togs med.
Nu är antalet som ligger ute för försäljning endast drygt 1000.
Prisutvecklingen har däremot inte stagnerat, tvärtom.
Under 2019 gjorde exempelvis Aktia LKV i Åboregionen 175 bostadsaffärer. Under 2020 var antalet 203.
För Asuntoketjus tre kontor i Åbo centrum, Martinsbacken och Reso var motsvarande siffror 360 (år 2019) och 350 (2020). Kontoret i S:t Karins öppnade först i år.
Det här året har börjat livligt, men just nu råder avvaktan, de strängare restriktionerna tystar ner bostadsmarknaden i stil med april 2020. I fjol kom ett uppsving genast i maj.
Anja KuusistoDistansjobb påverkar, men har inte förändrat marknaden
Att det gångna coronaåret då många distansjobbat skulle ha fått bostadsköparna att söka efter större hem eller öka attraktionskraften för egnahemshusliv håller inte de här fastighetsförmedlarna helt med om.
– De som vanligen vill köpa lite mer kvadratmeteryta är fortfarande barnfamiljer eller unga som ska bilda familj, säger Korelin, som överlag tycker sig ha märkt att fler 30-åringar än förr är beredda att köpa i stället för att hyra.
– Visst talar många om distansjobbet som en möjlig del av vardagen också på längre sikt, men själva köpbeteendet har ändå inte förändrats nämnvärt, säger också Abrahamsson.
– I några fall har jag hört köpare resonera kring vad de får i Åbo för pengarna och vad de får om de väljer ett hus i Pargas, men någon sådan större trend syns inte i Åbotrakten.
– Då trenden länge var att alla vill bo i storstaden krympte marknaden, inflyttningen har bidragit till att lagret på lediga objekt blivit mindre och mindre.
I Nyland ser marknaden annorlunda ut
Det finns också motsatta exempel, vet Abrahamsson:
– Åbotrakten är inte såsom i västra Nyland, där slog vår (Aktia) fastighetsförmedling alla tiders rekord i fjol då det såldes så mycket hus i Karis- och Ekenästrakten.
En förklaring är att skillnaden i kvadratmeterpris mellan Karis/Ekenäs och Helsingfors/Esbo är så stor, medan den skillnaden mellan Åbo och Åboregionens kranskommuner inte är lika stor.
Prisutvecklingen har fortsatt peka uppåt i Åbo, säger Abrahamsson, men så är andelen nya objekt också större än på länge i Åbo.
– Här finns mycket nyproduktion nu. För de mindre, nya bostäderna kan kvadratmeterpriset vara 6–7000 kvadraten.
– Det finns också lite mer ettor och tvåor till salu än förr, för investerarna har börjat sälja bort mindre bostäder om de inte får tillräcklig med avkastning på dem, och en liten bostad i sämre skick och på fel adress är inte så attraktiv i en stad där nyproduktionen är stor.
Coronaåret har bidragit till att hemmets betydelse har ökat
Trots att coronapandemin har betytt en svacka i ekonomin för många hushåll har den inte påverkat det faktum att alla behöver ett hem. Förändringarna i ekonomin kan tvärtom också leda till att någon börjar överväga en flytt.
Fastighetsförmedlaren Mia Korelin ser ett gemensamt drag i hur folk resonerar, både de som säljer och de som köper.
– Coronaåret har fått oss att vända oss inåt, hemåt. Hemmets betydelse har ju ökat på många sätt, och det märks minsann i bostadsaffärerna.
– Det finns också de som egentligen vill sälja men de vågar inte sätta sitt objekt till salu för risken finns att det genast går åt och hittar de då någonstans att bo, nu då utbudet är så snävt?
Att byta till större eller mindre, byta stadsdel eller hemort är inget litet beslut. Just nu – dessa några veckor – håller marknaden nästan andan. Förmedlarna märker att den osäkerhet som präglar hela samhället syns i deras kunders beteende.
– I fjol blev maj månad nästan hysterisk, får se hur det går i år, säger Korelin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.