Emma Strömberg 10.02.2022 04:00

Bostadsplacerande har allmänt setts som en trygg och stabil placeringsform.

Intresset för att placera i bostäder har ökat under många år när räntorna på sparkonton varit obefintliga och bostadspriserna hela tiden stigit i tillväxtcentrum som Åbo.

För att få avkastning på sina tillgångar har en del sett det som mera lockande att köpa en investeringsbostad än att ge sig in på aktiemarknaden.

Det har byggts och byggs fortfarande mycket nytt i Åbo så det har inte varit brist på lägenheter att investera i. De flesta nya lägenheter är ettor och tvåor och många av dem har sålts till investerare, både privatpersoner och stora fonder.

Men den stora nyproduktionen har gjort att det inte längre är brist på små lägenheter. Det börjar snarare bli svårt att få en etta uthyrd om den inte är i tipptopp skick.

Arkiv/Anja Kuusisto

Fastighetsmäklare Petri Abrahamsson vid Aktias fastighetsförmedling i Åbo säger att ett typiskt investeringsobjekt i Åbo är en etta eller tvåa i ett nybyggt höghus i centrum.

Men han varnar för att följa strömmen.

­­– Folk vågar inte göra annorlunda. När de ser att andra investerare köper en etta i ett nybygge tänker de att det är den säkraste placeringen och följer efter. Men vi har nu en sådan situation att folk har köpt dyra lägenheter i Åbo centrum och det visar sig att det inte är så lätt att få hyresgäster som tidigare. Då vill en del investerare sälja, men eftersom det finns så många liknande objekt till salu kan det hända att man till och med går lite på minus med försäljningen.

Abrahamssons tips till personer som är intresserade av att köpa en investeringslägenhet är att rikta in sig på Åbos kranskommuner.

­­– Bostadspriserna är lägre i Reso, Lundo, S:t Karins och Pargas. Det är hyrorna också men i förhållande till vad man lägger ut får man lätt en högre avkastning. Och det finns en efterfrågan på hyreslägenheter på dessa orter.

Han ger ett exempel: Om man köper en tvåa för 200 000 euro i Åbo som man hyr ut för 700 euro och har 200 euro i bolagsvederlag får man 500 euro i handen varje månad. Men för samma summa som man köper en tvåa i Åbo kan man köpa tre tvårummare i Pargas. Om hyran per lägenhet är 600 euro och bolagsvederlaget 200 så går man 1200 euro på vinst per månad.

­– Det är också ett sätt att sprida risken, på samma sätt som det lönar sig att diversifiera en aktieportfölj. Om en av tre lägenheter står utan hyresgäst en tid går man ändå på plus. Man är mycket mera sårbar om man investerat allt i en lägenhet och inte genast får en ny hyresgäst.

”Hälsosam stabilisering”

Trots att Abrahamsson varnar för att bostadsmarknaden för mindre lägenheter är mättad i Åbo, betonar andra inom fastighets- och investeringsbranschen att marknaden bara har stabiliserats efter några år av kraftig prisuppgång.

­– Det är ett hälsosamt tecken att utbudet av mindre lägenheter har ökat så att prisutvecklingen stabiliserats, säger Teemu Alanko som är kontorschef för Handelsbanken i Åbo.

Men han betonar att Åbo är en tillväxtkommun och han tror inte att det finns risk för överutbud av mindre lägenheter i staden trots att man fortsätter bygga nytt.

­– När coronapandemin lättar kommer efterfrågan på mindre lägenheter igen att öka.

Jussi Mannerberg, vd för föreningen Finlands fastighetsmäklare, säger att bostadsmarknaden för mindre lägenheter har dragit bättre i Åbo än i Helsingfors under coronapandemin. Inflyttningen till Helsingfors har minskat under pandemin, vilket inte har skett i Åbo.

I Helsingfors har också många korttidsbostäder som inte blivit uthyrda på grund av den minskade turismen kommit ut på den vanliga bostadsmarknaden.

Det har talats mycket om polarisering på bostadsmarknaden mellan tillväxtcentrum och utflyttningskommuner, men också inom samma stad har bostadsmarknaden polariserats.

Prisökningen på ettor och tvåor har avstannat eller till och med minskat, medan priset på större lägenheter i gott skick stigit på grund av att utbudet är så litet och efterfrågan ökat.

Emma Strömberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln