Carina Holm 06.03.2019 04:21

Bara tre (!) av de omkring åttio fastigheter i den så kallade A-kategorin som ägs av Pargas stad är i optimalt skick gällande inomhusluften och ändamålsenlighet (ÅU 5.3.2019).
De tre byggnaderna är Kirjala nya skola från 2013, den nya tillbyggnaden vid Skräbböle skola från 2016 och den nya tillbyggnaden vid det finska lågstadiet Koivuhaan koulu från 2015.
Resten av stadens fastigheter är det lite si och så med. Mest så, faktiskt.
Listan över fastigheter som får sämsta möjliga klassificering gällande inomhusluften är lång: Gamla kommunalstugan, familjehuset Ankarets uthus, Skräbböle skolas slöjdsal, finska gymnasiet, Nilsby gamla skola, daghemmet Peikkorinne, Malmkullas lada och jordkällare, Björkebo, Solgläntan, Fredrikastugan, stadens lager och depå samt Kvarnbacks bastu.
Byggnader som får klassificeringen S5 har en inomhusluft som inte är godtagbar och de tillåtna halterna av skadliga ämnen överskrids.
En del av fastigheterna har redan tagits ur bruk.
Den nästsämsta klassificeringen med tanke på inomhusluften, S4, betyder att halterna av skadliga ämnen i inomhusluften närmar sig gränsvärdena.
De bygger på omfattande undersökningsresultat.
Det känns som att lägga sten på börda att konstatera att det ser illa ut.
Till den här gruppen med fastigheter som närmar sig gränsvärdena hör högstadieskolan Sarlinska skolan, där flera hundra elever plus personal vistas minst sex timmar per dag, liksom det finska högstadiet Paraisten seudun koulu.
Hit hör också Kirjala daghem med förrådsbyggnad, servicehuset, Seniorstugan och befolkningsskyddet Grottan samt brandstationen.
I skärgårdsdelarna är läget ännu värre.
Sämsta möjliga betyg för inomhusluften, S5, får hälsocentralen i Korpo, delar av Regnbågen, Utö skola och Träsk skola i Houtskär samt stadens lagerbyggnader i Nagu och Korpo.
Byggnader som ägs av Pargas stad i skärgårdsdelarna och där halterna av skadliga ämnen i inomhusluften närmar sig gränsvärdena är servicebyggnaden vid isplanen i Nagu, stora delar av Regnbågen i Korpo, hälsohuset och områdeskontoret i Iniö, områdeskontoret i Houtskär samt idrottshallen och brandstationen i Houtskär.
I dag ska stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster få en helhetsbild över stadens fastigheter.
Även om sektionen bara ska anteckna informationen för kännedom är förslaget för att lösa situationen på kort sikt att staden förtätar sin fastighetsmassa, det vill säga säljer de byggnader som inte används och som är tekniskt obrukbara.
Det är lätt att förstå att det inte är helt lätt att sälja sådana byggnader till någon utomstående.
Samtidigt har staden knappast råd att investera de fem miljoner euro i sina gamla hus som enligt fastighetschef Seppo Pihl och den tekniska chefen Ted Bergman skulle behövas per år under de närmaste tre åren för att undvika problem med inomhusluften.
För åren 2023–2031 skulle det behövas ytterligare tio miljoner euro per år för att undvika de inomhusrelaterade och andra risker för dem som vistas i byggnaderna undvikas.
Det är stora pengar för en stad som Pargas,
Årets budget innebär till exempel att staden i år ökar låntagningen med mer än tre miljoner euro. Underskottet i budgeten är 2,6 miljoner euro.
Att hosta upp fem miljoner euro per år för gamla hus i dåligt skick är ingen lätt sak, för att inte tala om de tio miljoner euro per år som behövs i framtiden.
Sådana pengar finns helt enkelt inte.
Det känns som ett enormt pussel där en bit kanske är bra med tanke på syftet, men där användningen av biten försvåras av att de som vistas i byggnaden är på gränsen till att utsättas för hälsorisker.
Det är minsann ingen avundsvärd situation som de som ska lägga alla bitar rätt befinner sig i, speciellt som det inte går att hiva ut hela rasket och bygga nytt friskt och funktionsdugligt i stället.
Samtidigt kan det inte vara så att bara tre av en stads så kallade A-fastigheter får toppbetyg både när det gäller inomhusluften och ändamålsenligheten.
Stadsborna har rätt att vistas och jobba i bättre byggnader än så, speciellt då det gäller fastigheter som skolor och daghem, där användarna inte kan välja om de vill vistas i byggnaden eller inte.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln