Förflytta dig till innehållet

Färsk rapport: Ökad arbetskraftsinvandring kan liva upp Finlands ekonomiska tillväxt

Valmet Automotive
en produktionslinje vid en bilfabrik
Valmet Automotives arbetsstyrka består redan i dagsläge till omkring 20 procent av personer med utländsk bakgrund.

En rapport från Pellervo ekonomisk forskning (PTT) och Merit Economics kommer med ett centralt och tydligt budskap: om Finland framöver vill öka sin ekonomiska tillväxtförmåga så behövs arbetskraftsinvandring.

Rapporten ”Hurdant kunnande behöver Finland 2040?”, som publicerades på fredagen, är beställd av Arbets- och näringsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Tanken är att rapporten ska kunna användas som stöd för planering av framtida utbildningssatsningar i Finland.

Forskarna bakom rapporten understryker också att det inte räcker med att Finland lyckas locka utländska arbetare. En viktig nyckel till framtida internationell framgång är att se till att kunnandet är på topp hos både den utländska och inhemska arbetskraften.

en kostymklädd manErik Sandström/SPT
PTT:s forskningschef Olli-Pekka Ruuskanen säger att satsningar på utbildning är A och O för att få Finlands ekonomi att växa.

– De länder som genom sin invandringspolitik har lyckats upprätthålla förutsättningarna för ekonomisk tillväxt har också satsat på utbildning. De modellsimulationer som vi skapat visar att såväl invandrare som finländares kunnande måste stärkas, för att arbetskraften smidigt ska kunna flyttas mellan olika branscher, säger forskningschef Olli-Pekka Ruuskanen.

Fem scenarier för framtiden

Forskarna har skapat fem olika scenarier där det första är ett så kallat basscenario, alltså den situation Finland skulle befinna sig i 2040 om samhället skulle fortsätta utvecklas som det hittills gjort.

I de tre följande scenarierna fokuserar forskarna på nya utmaningar som kunnande, klimatet och Finlands befolkningsstruktur ställer på landets ekonomi.

I det femte och mest gynnsamma scenariot klumpas de tre scenarierna ihop för att bilda en helhet som kan jämföras med basscenariot. I den bästa av världar förverkligas alla de tre nämnda scenarierna enligt forskarnas modeller och i så fall kan Finlands bruttonationalprodukt vara 9 procent större 2040 än om basscenariot förverkligas.

Kunnande avgörande för internationell framgång

Ett företag som bidrar till Finlands export och som redan i dagsläge noterat behovet av utländsk arbetskraft är bilindustrins serviceproducent Valmet Automotive.

I tisdags gick Valmet Automotive ut med beskedet att tusen nya arbetare rekryteras till fabriken i Nystad och Salo. Den stora rekryteringen är inte heller den första, liknande besked har meddelats också tidigare under det senaste halvåret.

Valmet Automotives kommunikationschef Mikael Mäki säger att företaget hittills har satsat på att rekrytera i Finland.
– Men vi varken kan eller vill påverka vem som sedan i själva verket söker tjänsterna. Faktum är att vår arbetsstyrka redan i dag till drygt 20 procent utgörs av personer med utländsk bakgrund, säger Mäki.

Mäki säger att coronakrisen rört om på arbetsmarknaden rejält, men en tillbakablick till tiden innan krisen påminner oss om att det i Finland redan då pratades om arbetskraftsbrist.
– Då ekonomin börjar återhämta sig efter krisen kommer samma brist att kvarstå.

Valmet Automotive är det enda företaget i Finland inom sin bransch, och därmed ansvarar företaget i hög grad själva för att utbilda sin arbetskraft. Mäki håller starkt med forskarna om att utbildning är en grundpelare för att Finland ska kunna fortsätta framstå som ett land med kvalitetssäkra exportvaror.

– Finland är ett väldigt litet land i internationella mått mätt. Vi kan inte vara ett land som producerar lågprisvaror. För att vi ska behålla vår plats på världsmarknaden måste vi se till att vi har kunskapen som krävs för att producera högklassiga varor, säger Mäki.

Sofia Westerholm/SPT

Fem scenarier för Finlands framtid:

  1. Basscenario: Utvecklingen fortsätter likt förut i Finland vilket också leder till att bristen på arbetskraft växer, speciellt inom vårdbranschen och exportindustrin.
  2. Kunnandescenario: Nytänk kring arbetskraft och kunnande i Finland. En årlig ökning av 5 000 utländska arbetare skulle ske i Finland. Samtidigt betonas behovet av utbildning såväl för utländska som finländska arbetare.
  3. Klimatscenario: Klimatet ställer i framtiden allt högre krav på såväl företag som beslutsfattare, men samtidigt öppnar det också upp för nya möjligheter. De positiva förändringar som kan göras bidrar i sig inte till ökad sysselsättning, men Finlands export kan gynnas av att företagen är villiga att göra klimatvänliga teknologiska satsningar.
  4. Befolkningsscenario: Finlands befolkningsstruktur sätter käppar i hjulen på många plan. Befolkningen åldras, vilket leder till ett ökat behov av personal inom hälso- och sjukvården, Samtidigt minskar antalet personer som kan jobba inom dessa branscher. Än en gång betonas behovet av rekrytering utomlands och forskarna har även här räknat med en årlig ökning av 5 000 utländska arbetare.
  5. Samverkansscenario: En kombination av scenarierna 2–4. Om de tre scenarierna kombineras kan Finlands bruttonationalprodukt vara 9 procent större 2040 än om basscenariot förverkligas.

Källa: Hurdant kunnande behöver Finland 2040?

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter