"Färjeföraren som körde på grund kunde inte använda radar" — Olycksutredningscentralen föreslår lagändring


Vajerfärja avvek från sin rutt och körde på grund den 28 december 2018. Foto: Olycksutredningscentralen/Lantmäteriverket
Landsvägsfärjan mellan Teersalo och Palva i Nådendal körde på grund för cirka ett år sedan. Olycksutredningscentralen rekommenderar att man ändrar lagen till följd av olyckan.
Eftersom vintern var i antågande hade vajern kopplats loss. Men den som körde färjan kunde inte navigera.
Olycksutredningscentralen har blivit klar med sin utredning och pekar ut flera brister.
Grundstötningen berodde bland annat på ett tekniskt fel i kartplottern som används för navigering, men själva problemet är att det inte ställs tillräckliga behörighetskrav på färjeförarna.
— För att få köra en vajerfärja krävs ingen sjöfartserfarenhet och inga navigeringsfärdigheter, trots att vajern har kopplats loss. Om samma färja körs utan passagerare för att repareras ställs helt andra krav på föraren. Det är totalt bakvänt, säger Veli-Pekka Nurmi, direktör vid Olycksutredningscentralen.
Färjeföraren som körde den grundstötta färjan hade inte fått någon utbildning i att navigera med radar.
— Alla som känner till något om sjöfart vet att det enda hjälpmedlet som är användbart i tjock dimma är radar. Speciellt eftersom det finns fritidsbåtar som kör i farleden. Rederiet har tilläggsutbildning i att använda radar, men alla förare har inte gått de här kurserna, säger utredningsledaren Risto Haimila.
Däremot skötte färjeföraren räddningsåtgärderna bra, och ingen av de tre som befann sig ombord på färjan skadade sig.

Veli-Pekka Nurmi, direktör vid Olycksutredningscentralen, påpekar att det också finns relativt långa färjsträckor. Foto: Sören Jonsson/SPT
Lagändring behövs
Det finns 33 vajerfärjor som är i trafik i det allmänna vägtrafiknätet. De flesta av färjorna trafikerar rutter i Åbolands skärgård och i Saimen och många är tillverkade på 1970-talet.
Olycksutredningscentralen ger tre rekommendationer för hur man ska undvika liknande olyckor i framtiden. Rederierna behöver inte vidta några omedelbara åtgärder, men Nurmi hoppas att företagarna ser till att deras färjeförare har tillräckliga sjöfartskunskaper.
Ett grundkrav ska vara navigeringskunskap med radar. Det är vanligt att man kopplar loss vajern till vintern och därför måste de som kör en vajerfärja kunna navigera, säger Haimila.
— Under isförhållanden är det bara att följa isrännan, men man brukar koppla loss vajern redan innan isen har bildats, säger Haimila.
Olycksutredningscentralen rekommenderar att Kommunikationsministeriet bereder en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg.
— Också styrplatsens ergonomi ställer krav på förarna. Du behöver båda händerna för att styra färjan och du kan inte navigera med karta samtidigt som du kör. De äldre färjorna är svåra att styra i och med att de saknar automatisering.
Olycksutredningscentralen rekommenderar att:
Kommunikationsministeriet bereder en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg.
Transport- och kommunikationsverket fastställer sjöfartsbehörighetskrav för vajerfärjförare och en minimibemanning för vajerfärjor.
NTM-centralen inkluderar minimikrav som gäller vajerfärjförarnas sjöfartskompetens och bemanningskrav för vajerfärjor i tjänstbeskrivningen.
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.