Färjeanställd som jobbat på tidsbundna avtal sedan 2014 vann i rätten – så här mycket får Finferries betala
En av rättegångsprocesserna som Finlands Färjetrafik Ab (Finferries) varit inblandad i enligt sin årsberättelse för 2021 avslutades i Egentliga Finlands tingsrätt i onsdags. Där dömdes Finferries betala ersättningar till en tidigare anställd om drygt 69 000 euro för ogrundat upphävande av arbetsavtal och som lön under uppsägningstiden, drygt 25 000 euro i rättegångskostnader samt knappt 17 000 euro till sysselsättningsfonden i uteblivna arbetstagaravgifter.
Totalt 35 tidsbundna avtal
Mannen arbetade som maskinmästare för Destia, sedermera Finlands Färjetrafik Ab (Finferries), sedan oktober 2007 på färjepassen Pargas–Nagu, Nagu–Korpo och Korpo–Houtskär.
Från och med september 2014 har mannen haft sammanlagt 35 tidsbundna arbetsavtal fram till augusti 2020. Efter det blev han arbetslös fram till början av januari i fjol. Mannen beviljades sjukpension från och med december i fjol.
Mannen yrkade på att Finferries ska ersätta honom med motsvarande 14 månaders lön, ersättning för uppsägning utan uppsägningstid samt rättegångskostnader. Han förde fram att behovet av arbetskraft de facto varit kontinuerligt och att merparten av de tidsbundna arbetsavtalen inte varit motiverade.
Dessutom har behovet av arbetskraft enligt mannen inte ändrats väsentligt mellan 2014 och 2020. De kedjade tidsbundna avtalen har använts för att täcka ett permanent behov av arbetskraft. Enligt mannen har Finferries ingått motsvarande tidsbundna avtal, i praktiken utan avbrott, med flera andra anställda för att täcka ett kontinuerligt behov av arbetskraft under den ordinarie besättningens semestrar, kompensationsledigheter och annan frånvaro – också efter augusti 2020.
Eftersom mannen endast fått ett arbetsintyg efter hans sista tidsbundna avtal, anser han att också Finferries räknat anställningen som fortlöpande.
”Avtalen var motiverade”
Finferries yrkade på att käromålet ska ogillas och att den tidigare maskinmästaren ska stå för bolagets rättegångskostnader.
Enligt Finferries fanns det motiverade orsaker till de tidsbundna anställningarna och längden på avtalen motsvarar förutsättningarna för tidsbundna avtal. Maskinmästaren har dessutom vikarierat på olika landsvägsfärjor och hoppat in i stället för flera olika arbetstagare.
Dessutom menar Finferries att den tidigare maskinmästaren inte framfört att han hellre skulle arbeta med ett fortlöpande arbetsavtal.
Finferries yrkade också på att det vid flera tillfällen varit långa uppehåll mellan de tidsbundna avtalen, vilket påvisar att det inte funnits ett kontinuerligt behov. Dessutom hade maskinmästaren varit anställd av ett annat rederi under en period mellan januari och juni 2019.
Enligt Finferries hade åtalsrätten för flera av de tidsbundna avtalen preskriberats, eftersom det gått mer än tre år sedan de avslutades tills åtalet väcktes.
Det fanns – och finns – ett konstant behov av arbetskraft
Tingsrätten konstaterar i sitt avgörande att behovet av arbetskraft har varit förutsägbart. Under rättegången kom det också fram att den tidigare maskinmästaren inte längre erbjöds arbete efter att han börjat fråga om möjlighet till fast anställning.
Tingsrätten ansåg att arbetsgivaren hade kunnat motivera samtliga tidsbundna avtal, men att det i enlighet med en förtroendemans vittnesmål funnits ett konstant behov av 3–5 vikarierande maskinmästare och ett behov av regelbundna inhoppare för att man enklare ska kunna schemalägga arbetsuppgifterna. Den tidigare maskinmästaren hade också haft semester och kompensationsledigheter på samma sätt som fast anställda, semesterlönen hade inte betalats ut mellan de tidsbundna avtalen.
Tingsrätten ansåg att den tidigare maskinmästaren mellan april 2016 och januari 2019 arbetat så gott som oavbrutet under 33 månader med 17 olika tidsbundna avtal. Vittnena som hördes under rättegången styrkte att behovet av arbetskraft funnits också efter januari 2019. Därför ska den tidigare maskinmästarens arbetsavtal anses ha varit fortlöpande från och med april 2016.
Ersättningen för olaga hävande av arbetsavtal ska enligt tingsrätten motsvara tio månaders lön med avdrag för 75 procent av den inkomstrelaterade dagpenningen.
Enligt ÅU:s uppgifter hade den tidigare maskinmästaren erbjudits ett avgångsvederlag med tystnadsplikt av Finferries.
Domen har inte vunnit laga kraft och kan överklagas.
LÄS OCKSÅ
ÅU granskar: Flera tidigare anställda på Finferries har köpts ut och många vittnar om dålig personalpolitik
Finferries vd: Jag kan inte kommentera enskilda fallUppdaterad 10.2 klockan 9.15, korrigerat felaktig juridisk terminologi i och med att det handlar om ett civilmål och inte ett brottsmål.
Du har förstås helt rätt. Finferries ville att käromålet skulle ogillas, inte att åtalet skulle förkastas. Det handlar helt och hållet om ett slarvfel från min sida som nu är korrigerat.
Var detta en civilprocess eller en brottsprocess? Redaktören talar om att Finnferries ville att åtalet skulle förkastas. Yrkade någon då följdriktigt på böter eller fängelse också? Litet skärpning i sakfrågorna, tack.