Får en lärare krama en elev? — ”Elin” 13 år: Jag kände mig så äcklad
Det är ovanligt att skolpersonal trakasserar elever sexuellt, men det händer. Foto: SPT
Elin och den manliga läraren befinner sig ensamma i en av skolans korridorer då läraren plötsligt omfamnar Elin.
Det är några veckor kvar av lågstadiet, Elin är 13 år och det finns ingen orsak till den plötsliga kramen.
Hon har inte bett om den och känner sig efteråt så äcklad att hon springer in på en av toaletterna och gråter.
Elin och hennes kompis har under några år upplevt att de är lärarens ögonstenar. De har fått kvinnliga former tidigare än klasskompisarna och placeras alltid längst fram i klassen på den här lärarens timmar.
De är övertygade om att det har med de kvinnliga formerna att göra. De tycker också att det verkar som att läraren gillar att de klär sig sexigt och ger dem ännu mera beröm än vanligt i fall de kommer till skolan lättklädda.
När Elin får 25 rätt av 30 i ett prov får hon vitsordet nio medan killarna i klassen med samma poängantal får en sjua.
Flickorna är favoriter och det händer ofta att läraren vill att någon av flickorna ska komma tidigare till skolan för att få extra handledning av honom, eller stanna kvar i klassrummet efter lektionen.
— Det kändes obehagligt med uppmärksamheten och det kändes fel, berättar Elin.
Elins kompis råkar ut för något med läraren i skolans lilla kopieringsrum. Men det klarnar aldrig vad som hänt. Bara att något hänt som också gör kompisens föräldrar upprörda.
Föräldrarna kontaktar skolans rektor för att anmäla läraren för sexuella trakasserier. Elins föräldrar är också i kontakt med skolan. Någon utredning startas inte.
När en av lärarna efter kramen i korridoren hittade Elin gråtande på toaletten blev hon skickad till skolkuratorn och fick också prata med rektorn.
Rektorns åsikt om incidenten med kramen i korridoren var att Elin överreagerar och att en kram inte är så farligt.
Ett par år senare, då Elin gått ut lågstadiet men känner elever vars småsyskon undervisas av den aktuella läraren, berättar hon om hur flickorna i hennes egen klass upplevde läraren.
När uppgifter om lärarens eventuellt olämpliga beteende sprider sig blir Elin kontaktad av skolkuratorn och rektorn. De uppmanar henne att komma till skolan och be om ursäkt av läraren, eftersom hon förstört hans karriär.
I dag är Elin fullvuxen och har gått flera år i terapi för att komma till rätta med det som hon själv kallar en sexualisering av henne själv och andra tjejer i samma ålder i lågstadiet.
Hon känner sig sviken av de övriga vuxna i skolan, som enligt Elin utnyttjade sin maktposition för att skydda en kollega.
Prata om det!
Elin i berättelsen ovan heter egentligen något annat. Hon tar kontakt för att berätta sin historia för att hon vill att det i skolorna pratas mera om sexuella trakasserier.
Inte bara i skolor långt borta, utan också i de svenska skolorna i Åbo och Åboland.
Hon hoppas också att andra som kanske upplevt något liknande ska ha mod att träda fram och att alla ska förstå att sexuella trakasserier kan se väldigt olika ut och att det avgörande perspektivet inte är förövarens, utan offrets.
Får en lärare krama en elev – utan att be om lov?
År 2018 publicerade Utbildningsstyrelsen en handbok om förebyggande av sexuella trakasserier.
I handboken definieras sexuella övergrepp bland annat så här: Med sexuella trakasserier avses icke-önskvärt verbalt, ickeverbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur. De kränker en persons psykiska eller fysiska integritet genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning.
Som exempel på vad för slags beteende som avses nämner författarna sexuellt insinuerande gester eller miner, osakligt prat som anspelar på sex, tvetydiga skämt samt kommentarer eller frågor om kroppen, klädseln eller privatlivet, osakliga meddelanden via olika sociala medier (till exempel WhatsApp och Snapchat), textmeddelanden, e-postmeddelanden och telefonsamtal med sexuell underton, fysisk beröring eller närmanden, förslag eller krav på könsumgänge eller annat sexuellt umgänge, sexualbrott som våldtäkt, försök till våldtäkt och sexuellt ofredande.
I handboken lyfts det fram att fysisk närhet ofta är ett uttryck för omtanke och omsorg och skapar en känsla av trygghet och att det i vissa ämnen kan vara nödvändigt att läraren rör en elev eller att elever rör varandra. Det här gäller till exempel ämnen som slöjd eller gymnastik.
Avgörande är att beröringen inte har en sexuell underton och att den som är föremål för handlingen inte upplever den som pinsam, tvingande eller obehaglig.
I handboken slås det fast att läraren bör vara lyhörd för om en elev upplever till exempel en klapp på axeln som något positivt eller inte.
Ovanligt att anställd trakasserar elev
Enligt uppgifter i handboken är det mycket få eller 0-1 procent av eleverna som har erfarenhet av att en lärare eller någon annan vuxen i skolan har utsatt dem för sexuella trakasserier.
I huvudsak handlar alltså sexuella trakasserier inom skolvärlden om elever som trakasserar varandra.
Men det händer. För några år sedan kom det fram att en manlig lärare förgripit sig på elever i Luostarivuoren koulu på 1990-talet och att Åbo stad försökt mörka fallen. Samma manliga lärare ska senare ha uppfört sig osakligt mot elever på en skola i S:t Karins.
Hur stort mörkertalet är, kan ingen säga.
LÄS OCKSÅ:
När läraren vill kramas – prata om det!
Två fall av misstänkta sexuella trakasserier i de svenska skolorna i Åbo under 2000-talet
Rubriken korrigerad 25.9 klockan 7:30 med citattecken runt det fingerade namnet ”Elin”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.