Fantasilandskap och populärkultur
Petri Ala-Maunus fantasilandskap Moon River.
Makasiini Contemporary
3.3 – 15.4.2018
Petri Ala-Maunus: The New Wild
Samppa Törmälehto: Why Did the Chicken Cross My Mind?
Petri Ala-Maunus (1970) har satt sitt spår i den finska konsthistorien då han som den första levande konstnären fick ett verk placerat i Ateneums klassikersal.
Ala-Maunus verk är ofta stora oljemålningar av fantasilandskap och de här får vi också se i ”The New Wild”
Konstnären behärskar sin teknik utomordentligt. De dramatiska fantasilandskapen har ett otroligt djup och de blir bara bättre ju större de är. De flesta är också stora till ytan.
Verken är detaljerade och färgskalan i dem går hand i hand genom hela utställningen. En avskalad palett med några noggrant utvalda färger, ibland med någon accentfärg, bidrar till den solida helheten. Det här gör utställningen jämntjock och en kan få tro att det är monotont.
Monotont är det ändå inte. En kan studera målningarna var för sig väldigt länge utan att tröttna. Forsarna glöder och bergen tornar upp sig oändliga öde landskap.
Tankarna går till romantiken, då konstnärerna skapade ideallandskap hopplockade av olika vyer. Ala-Maunus använder sig av liknande tekniker som romantikerna. Den stora skillnaden är kanske att Ala-Maunus motiv aldrig, så vitt jag vet, innehåller människor och de avbildar rent av dystopiska landskap snarare än ideallandskap. Träden i förgrunden är ofta skadade, döda eller döende. Naturen har tagit över helt och hållet. Den är förvisso vacker, men tung och ödesmättad.
Parallellt med Ala-Maunus visar Makasiini Contemporary Samppa Törmälehto (1977), vars konst står i stor kontrast till Ala-Maunus. Han gör målningar som ser ut att vara slumpmässigt hoppsatta skisser. Referenserna är många. Här finns figurer från populärkultur, dödskallar och kolibrin.
Detaljerna visar att konstnären vet vad han gör. Det skvallrar om att han noga valt det rasande uttrycket vi får se i ”Why Did the Chicken Cross My Mind?”
Tidigare har Törmälehto snuddat vid en gonzostil jag skulle föredra farmför den här abstraherade stilen. Jag får en känsla av att Törmälehto vill kritisera någonting med sin konst, men den förblir platt och tandlös.
Julia Nyman
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.