Familjeledigheter kan bli valfråga
ÖNSKEMÅL. Anna Rotkirch efterlyser mera flexibilitet i familjeledigheterna den dag det blir aktuellt med en reform. Foto: Catrin Sandvik/SPT
För bara någon månad sedan meddelade familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) att det inte blir någon familjeledighetsreform. Tiden var för knapp, och det fanns inga extra resurser att tillgå då reformen inte fick föra med sig några kostnader.
Nu vill partier och samhällsaktörer ge sina egna recept på hur en familjereform kunde se ut, då det blir aktuellt. Tankesmedjan Agenda har i samarbete med Befolkningsförbundet jämfört familjeledigheterna i Norden, och lyft fram sådana exempel vi kunde ta lärdom av. Ledordet är flexibilitet, vilket också är det finländska småbarnsföräldrar mest efterlyser.
Anna Rotkirch är forskningsprofessor och forskningsdirektör på Institutet för befolkningsforskning vid Befolkningsförbundet. Hon menar att det finns två principer enligt hur familjeledigheten borde byggas upp.
– För det första kunde den inkomstrelaterade delen av föräldrapenningen räcka tills barnet är åtminstone ett år gammalt, vilket den inte gör i dag. Det här kan man åstadkomma genom att flytta delar av ledigheten, eller också genom att förlänga den så kallade pappakvoten. En förutsättning är i så fall att man skulle öka på pappans kvot, utan att det för den delen minskar på vare sig mammans ledighet eller på den totala familjeledigheten, säger hon.
För det andra borde sättet man kan få ut sin ersättning för familjeledigheten bli mera flexibel.
– I dag faller ersättningen ner till ett minimum om till exempel föräldern väljer att arbeta någon dag i veckan. Bättre vore det om man i stället kunde flytta fram ledigheten de dagar man jobbar, och ta ut dem i ett senare skede i stället. Det skulle göra det enklare att jobba deltid, studera eller frilansa på ett helt annat sätt än i dag.
Rotkirch slår snabbt hål på flera av de myter som finns kring familjeledigheter. Till exempel stämmer det inte att Finland skulle ha en bra nivå på den ersättning som betalas för familjeledigheter.
– Jämfört med de andra nordiska länderna har vi i Finland faktiskt en lägre kompensationsnivå för familjeledigheter, vilket gör det svårare för föräldrarna att klara sig ekonomiskt.
Det är inte heller helt sant att det system som finns i Finland i dag är flexibelt för föräldrar att dela upp som de själva finner bäst, snarare tvärtom.
– Vårt system är de facto det minst flexibla i Norden. Det är generöst då man ser på tidsmängden som helhet, men det brister riktigt ordentligt då man vill kombinera familjeledigheten med till exempel studier eller jobb. Här måste vi få en förändring.
Rotkirch jämför med Sverige där man tillåter att föräldrar jobbar deltid och skjuter upp familjelediga dagar och veckor. Det gör att ledigheterna i praktiken blir längre, men det gör också att föräldrarna kan komma ut i samhället snabbare igen. Det här är en aspekt den finländska reformen ville komma åt: att få ut mammorna snabbare i arbetslivet igen.
– Man hör om lattemammor som sitter och inte vill jobba, men den bilden är missvisande. Jämför man med övriga Norden jobbar finländska kvinnor minst lika mycket som i de andra länderna. De finländska mammorna knappar vanligen in efter att barnet fyllt tre, och jobbar oftare heltid.
Då det slutligen blir aktuellt med en familjereform hoppas Rotkirch att den regering som sitter då klarar av att fokusera.
– Man kan inte förvänta sig allt av en enda reform, så jag hoppas att de valda kan avgränsa och vågar satsa på den linje de väljer. Vill man öka pappornas deltagande ska ledigheten öronmärkas, utan att mammans del minskar. Och det måste få kosta.
Tror du på en 6+6+6-modell?
– Den modellen i kombination med flexibilitet vore idealisk, men är inte särskilt realistisk i dagens läge. Jag tror inte att vi ska sträva efter statistik som ser bra ut, utan se till den verklighet som finns i familjerna och hur föräldraskapet fördelas. Den nya modellen borde också först testas av familjer så att vi ser att den fungerar som det är tänkt.
Catrin Sandvik/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.