Familjecoachen hjälper de minsta eleverna att återvända till skolan
Det är inte ovanligt att lågstadiebarn i dag har många timmars frånvaro från skolan.
Orsakerna bakom kan vara många och olika. Men huvudsaken är att de här fallen uppmärksammas och någon ingriper i tid.
Och det gör familjecoacharna Monica Essén och Minna Huunonen i Åbo.
Gratis för familjer som vill ta emot hjälp
För snart ett år sedan körde projektet ”Tillbaks till skolan” i gång. Verksamheten är gratis och baserar sig på frivillighet.
– I Finland har ingen tidigare jobbat med lågstadiebarn som av någon orsak har mycket skolfrånvaro, så vi började från blankt bord, säger Essén som sitter i sitt arbetsrum i familjehuset Heideken.
Barnets frånvaro ökar oftast om inte orsakerna utreds och löses.
Om den blir långvarig kan det bli allt svårare att återgå till skolan. Det kan slutligen leda till en situation där barnet inte går alls i skolan.
Små barn skolkar inte
Äldre elever skolkar. Hos små barn existerar sådana tankar inte. Sällan är heller mobbning en bakomliggande faktor till skolfrånvaro, orsaken ligger oftast i något annat.
Det kan vara konflikter hemma eller barn som har separationsångest från sina föräldrar.
– Sjuttio procent av föräldrarna till de här barnen är ensamstående. Många gånger finns det också många barn i familjen.
Överlag behöver barn också mer tid än vad de vuxna har ork med, säger Essén.
– Det är inte en fråga om föräldrarnas vilja, utan den tidsbrist och höga arbetsnivå som finns i dag.
Svårt att upptäcka problemen
Ofta hinner man i skolan inte heller uppmärksamma de begynnande problemen.
– På de första klasserna får barnen ännu vara sig själva, men på trean och fyran syns det tydligare då kraven växer.
Enligt de senaste förändringarna i läroplanen ska eleverna ta reda på mycket på egen hand. Det fungerar för en del, men inte för alla.
En annan utmaning är att klasserna i dag ofta är för stora – och integrationen likaså.
Barn med extra behov behöver så mycket av personalens stöd att andra blir lidande, säger Essén.
– Vissa barn drar sig då tillbaka. Allt verkar lugnt och bra, men sist och slutligen lyckas eleven kanske nätt och jämnt kämpa sig igenom skoldagen.
Kontakten via Wilma otillräcklig
De första kunderna kom till familjecoacharna via socialen efter att lärarna gjort en barnskyddsanmälan. I dag tar också föräldrar kontakt direkt.
Om ett barn har över 30 timmars frånvaro ska föräldrarna kontaktas av skolan – oberoende av vilken orsaken är.
Senast vid 70 timmar behöver man göra en barnskyddsanmälan.
Essén har noterat ett stort gap i kommunikationen mellan skolan och hemmet.
– Wilma räcker inte till, lärarna borde ringa föräldrarna mycket lättare.
Umgås hemma hos familjerna
Mötet med en ny kund sker ofta hemma.
– Vi vill se hur familjen funkar på riktigt tillsammans i sitt hem. Vi har tagits hemskt bra emot, vi är inte någon myndighet och tilliten byggs upp ganska snabbt.
Coacharna står i kontakt med skolan och kollar hurdant stöd familjen kan tänkas behöva.
Arbetet skräddarsys sedan för att täcka barnets och familjens individuella behov.
Stödbehovet kan gälla rutiner, regler och interaktion. Det kan också handla om väldigt konkret hjälp.
– Ibland hämtar jag upp barnet och följer det till skolan.
Långa erfarenhet inom vården
Minna Huunonen har tidigare arbetat inom barnskyddet. Monica Essén har själv jobbat som sjukskötare vid barnkliniken och på socialpediatriska polikliniken.
Essén säger sig alltid ha varit frustrerad över den obefintliga kopplingen mellan vården och socialen.
– Det finns en klyfta mellan alla instanser. Vi har märkt att vi är en pusselbit som saknats. Vi vill ha alla parter samlade vid ett och samma bord.
Hon önskar också att den här verksamheten kunde tidigareläggas. Flytten från dagvård till skola är stor och mycket känsliga barn borde fångas upp i ett ännu tidigare skede.
– Det finns en risk för att de blir ångestfyllda. Ju tidigare man kan börja jobba med ett litet barn och får det att tro på sig själv, desto bättre.
Fler kunder än väntat
Då verksamheten inleddes i mars 2021 visste ingen vad som kunde förväntas.
– Får vi tillräckligt med kunder, behövs vi? Tyvärr visade sig behovet vara mycket större än vi kunnat tänka oss.
Fram till årsskiftet hade familjecoacherna haft 54 kunder i Åbolågstadierna.
16 procent av kunderna går i svensk skola.
– På svenska är situationen i dag värre då en skolpsykolog saknas. Många är nu tacksamma över att det för en gångs skull nu finns en person som pratar svenska.
Inte bara ett problem i Åbo
Jobbet är väldigt varierande, utmanande, inspirerande och nödvändigt, säger Monica Essén.
Hon hoppas nå ut till skolor i hela landet med den arbetsmodell de nu utvecklat.
– För det här är inte bara ett Åboproblem.
Verksamheten sker under Egentliga Finlands barnskyddsföreningar rf och i forskningssamarbete med organisationens vetenskapliga sponsorer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.