Fakta eller fiktion? – Peter Ossian Gudu sätter myror i huvudet på besökaren i okänt museum i Åbo
Mannen som möter mig på en gård på Beckholmen i Åbo presenterar sig som doktor Peter Ossian Gudu. Han bär frack, svart cylinderhatt och mörka steampunkglasögon.
Han kallar sig också för assessor Sven-Stencil Björksocker och säger sig vara från Hedemora i Dalarna. Gudu går också under namnet Petri Ruusunen , guldsmed från Åbo.
För enkelhetens skull kallar vi honom endast för Ruusunen i den här texten.
Tillsammans leder trion Nordens enda museum som är specialiserat på skodeism, en konstform som omfattar allt från teknisk-filosofisk apparatur och gnadaistisk konst till eldrivna motorcyklar och finmekaniska installationer och instrument.
Kim LundTill exempel en gudumeter som mäter den polariska dispersionen i ett gravitationsfält och en apparat som mäter hur snabbt ljus absorberas i gas.
Kim LundDet är svårt att veta hur man ska förhålla sig till Ruusunen och hans museum. Eller är det ens ett museum?
– Jag kallar det för ett icke-existerande museum som visar icke-existerande föremål.
Man må kalla det vad man vill, men faktum är att Ruusunen har skapat en fantasivärld i sitt garage där tid och rum, sanning och verklighet blandas ihop till en salig röra.
Kim LundMen han låter definitivt inte som en galen vetenskapsman med storhetsvansinne då han guidar mig runt i sin helgedom.
Snarare påminner han om en seriös amanuens på ett respektabelt historiskt museum då han trovärdigt och ingående berättar historien om den vigselring i guld som han håller i handen.
Ringen ska ha tillhört Katarina Jagellonica och kilats fast en träbit som fastnat i en fiskares nät utanför Hirvensalo för snart tio år sedan.
Ruusunen fick träbiten av fiskaren som bodde granne med honom och nu är ringen i tryggt förvar i Ruusunens garage. Det är också träbiten som döpts till ”Ursus finlandica”, den finska björnen.
Kim LundLika osannolikt trovärdigt låter det när Ruusunen berättar varifrån sparkcykeln ”Den flygande hyveln” härstammar.
– Det är en gåva av arkitekt Charles Bassi till Petrus Laestedius som använde den till att förflytta sig från Kakskerta kyrka till Åbo domkyrka.
Kim LundRuusunen medger till slut att det han som har tillverkat både sparkcykeln och alla de andra föremål som finns i museet.
Redan som barn gillade han att meka med mopeder och med hjälp av skomakarpappans verktyg gjorde han olika slags hantverk. Senare utbildade han sig till guldsmed och gemmolog.
När Ruusunen inte är Gudu eller Björksocker driver han affären Kultasarvi på Humlegårdsgatan tillsammans med sin fru Liisa .
Kim LundMuseet är för honom en kär hobby som upptar mycket av hans tid. Här får han förverkliga de mer eller mindre galna idéer som med jämna mellanrum dyker upp i hans huvud.
– Jag kan ha en vision av hur ett verk ska se ut när det är färdigt, men det blir sällan så. Det är som att skriva en roman, historien lever och förändras under arbetets gång och man vet aldrig hur berättelsen slutar.
Kim LundRuusunen hänvisar ofta till sitt undermedvetna, eller egentligen till det sinne som sitter snett ovanför hans huvud. Där blandas en lagom dos av kreativitet med en portion galenskap som kan resultera i en kvintessensmotor, en sektoralisk kosmometer eller en trampoped.
– Man måste lyssna på den inre rösten i sitt undermedvetna och våga pröva på nya saker.
Kim LundNär Ruusunen har kommit igång med ett nytt projekt slutför han det alltid. Det kan ta ett par år, men ingenting lämnas halvfärdigt även om det ibland kan kännas tveksamt att fortsätta.
– Förnuftet säger att det inte är någon idé, men känslan säger varför inte?
Vilkendera är viktigare – förnuftet eller känslan?
– Det beror på situationen. Så länge jag är frisk och har råd att hålla på med det här är det känslorna som styr. Skulle jag plötsligt få tjocktarmscancer och förlora alla pengar måste jag lyssna mera på förnuftets röst.
Huudi-museo – Hud-museet finns på Becktranevägen på Beckholmen. Sommartid tar museet emot besök i smågrupper. Förfrågningar kan riktas till ptruusunen@gmail.com
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.