Fack och finlandssvenska förbund sablar ner sparbeslut om yrkesutbildningen
Fackcentralen FFC, Finlands svenska lärarförbund FSL och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS sablar ner regeringens beslut att minska pengarna till yrkesutbildningen med 120 miljoner euro.
– Yrkes- och specialyrkesexamina är ett kostnadseffektivt sätt att höja befolkningens kompetensnivå så att den bättre motsvarar behoven i arbetslivet. De nedskärningar som regeringen Orpo-Purra har beslutat om slår i praktiken hårt mot också läroavtalsutbildningen, som många vuxna utnyttjar, säger FFC:s direktör Saana Siekkinen i ett pressutskick.
Enligt FFC gör nedskärningarna det svårare att byta bransch, vilket kan leda till större brist på arbetskraft, högre arbetslöshet och sämre produktivitet.
Enorm skada
Lärarförbundet FSL och skolungdomsförbundet FSS menar i sitt gemensamma utskick att ”skadan blir enorm” av nedskärningarna.
– I praktiken talar vi om större undervisningsgrupper, mindre individuell handledning och återkommande permitteringshot. Risken är också att utbildningar tvingas lägga ner, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
Hon menar att det inte stämmer att inbesparingarna inte skulle drabba de läropliktiga som tar sin första examen.
– Ser vi till yrkesutbildningen på svenska har vi några få aktörer och flera av dem har en integrerad verksamhet. Undervisningen är ofta organiserad så att det sitter både unga och vuxna i bänkraderna samtidigt. Inbesparingarna kommer obönhörligen att drabba alla.
Fler avbryter, illamåendet ökar?
Niko Partanen, ordförande för skolungdomsförbundet FSS, säger att nedskärningarna särskilt när det gäller lärare som ger individuellt stöd kan få konsekvenser för ungas hälsa och lärande.
– En ung person behöver uppmärksamhet från en trygg vuxen. Om allt sker på distans, vem kan då den unga personen få hjälp av? Allt det här kan också göra yrkesutbildningar mindre attraktiva för framtida sökande, säger Partanen.
Christoffer Wiik, lärare på Axxell, misstänker att nedskärningarna leder till att fler avbryter studierna och att illamåendet i samhället ökar.
– Gäller det läropliktiga som inte klarar av studierna blir det inte billigare utan kostnaden flyttar och det behövs mer pengar för att få studerandena integrerade i samhället på ett bra sätt, säger Wiik.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.