Få tycks bry sig i coronapandemin — på restaurangbåtarna sitter folk som packade sillar

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Dagligen matas vi med nyheter om coronapandemin och smittspridningen både globalt och lokalt.
I Finland har vi lyckligtvis det ganska bra ställt jämfört med flera andra europeiska länder, inte minst Sverige som befinner sig i en helt annan klass både i fråga om antalet smittade och antalet döda i covid-19.
Hittills har vi lyckats pressa ner spridningen av coronaviruset till en nivå som gör att Finland för tillfället hör till de länder i Europa som har lägst antal smittade per 100000 invånare.
Våra myndigheter anser också att man har en rätt bra kontroll över situationen samtidigt som man stegvis lättat på många restriktioner.
Från och med 1 augusti upphör också rekommendationerna om distansjobb.
I Sverige däremot rekommenderas folk att fortsätta jobba hemifrån.
Samtidigt hävdes nyligen rekommendationerna som avråder svenskarna att resa till Norge och Danmark.
När det gäller resor till Finland släpps svenskarna inte in utan giltig orsak eftersom vår gräns till Sverige fortfarande är stängd.
Trots det har det på sistone rapporterats i media om att flera hundra svenskar dagligen kommer med passagerarfartygen till Finland via Åbo hamn.
Det har gjort många finländare upprörda. Coronaläget är ju betydligt värre i Sverige än hos oss även om situationen också där har förbättrats på sistone med en smittspridning som är på nedåtgående.
Men ingen verkar vara upprörd över hur vi själva beter oss i dessa coronatider. Man behöver bara se sig omkring på stan och i köpcentren där det vimlar av folk och där många inte bryr sig om att hålla distans.
För att inte tala om restaurangerna. På restaurangbåtarna vid Aura å sitter folk som packade sillar soliga sommarkvällar. Och på helgerna är trängseln längs strandpromenaden strax intill båtarna minst lika stor.
Här tycks distansen ha blåst bort.
Man får intrycket av att vi inte tar pandemin på allvar längre trots att det osynliga viruset kan finnas mitt bland oss.
Det talas allmänt om en andra smittvåg som kan vara på väg i höst när semestrarna är slut och skolarna börjar.
Coronan finns på allas läppar, men ingen tycks bry sig om det osynliga coronaspöket.
Trots att situationen sägs vara under kontroll upptäcks varje dag nya fall av smittade.
Senaste vecka noterades över 50 nya fall i landet. De flesta av dem finns i Nylands och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Jag tror, att vi sisufinländare efterkommer rekommendationer endast om vi är lite rädda, antingen för straffpåföljder eller – som nu – en sjukdom. Vi blev alla rätt så skraja i våras när pandemin bröt ut och följde rekommendationerna berömvärt väl (att en del äldre personer sedan blandade ihop dessa med direkta förbud var beklagligt). Statsministern och de andra allvarliga damerna i regeringen uppträdde också bestämt och syntes nästan varje dag i tv. Ibruktagandet av undantagslagen tog skruv. Behöver vi förmanas och bli lite skrämda varje dag, kanske? Nu har i alla fall alla släppt loss ordentligt, verkar det som. Hjälpsamhetsboomen, som vi fick läsa många värmande artiklar om, har också avtagit. Vart tog omtanken och hänsynstagandet vägen? Försvann det sunda förnuftet på samma gång?