Få matgäster för Silva-köket i Kimito — i de åboländska kommunerna är det bara elever på plats som får skollunch
Otto Pikkarainen och Amanda Ekholm är de enda matgästerna från Amosparkens skola i dag. Foto: Emilia Örnmark
Matborden där Amosparkens skolas elever och barnen från Silva daghem brukar äta står tomma.
Vid ett bord äter några ur personalen lunch, men för övrigt är här ganska tyst. De cirka 30 dagisbarn (av cirka 150) som är på plats i huset får sin mat på en kärra till sin egen avdelning.
Amosparkens skola har i dag två elever närvarande, som kommer tassande till matsalen i sällskap av en vuxen.
— Konstigt känns det nog, säger Otto Pikkarainen i tvåan, där han i sällskap av Amanda Ekholm i ettan äter sina köttfärsbiffar med klyftpotatis.
Otto berättar att han normalt har sällskap av sina 14 klasskamrater, men att det nog går ganska bra nu, trots att han är ensam i klassen. Där får han göra lite andra uppgifter än under normala skoldagar.
Dock tycker han att det är trist att inte ha några kompisar.
— Men man kan träffas via videosamtal, säger Otto.
Också Amanda saknar kompisarna, även om hon tycker att det går helt bra så här också. Lite spännande är det då allting är så annorlunda.
Andra uppgifter för kökspersonalen
Hanna Lehtola, som är husmor i Silva daghem, har gått ned till att jobba 50 procent i köket, och fyller ut resten av arbetstiden som städarbetsledare i kommunen.
De tre anställda i köket har blivit en och en halv, och har tilldelats andra uppgifter.
Hanna Lehtola serverar i dag köttfärsbiffar från Silva-köket. Foto: Emilia Örnmark
I normala tider tillreds här 330 portioner per dag, nu kring 70.
Arbetet i köket har i övrigt förändrats så att man nu är ännu noggrannare med hygienen, och torkar alla ytor extra noga.
De som har närstudier får mat
Kimitoöns bildningschef Mats Johansson säger att antalet elever i Kimitoöskolorna fortsättningsvis rör sig kring totalt tio, men med dagliga variationer mellan sex och tolv elever.
— I princip är det så att bara de som har närstudier får skolmat, men kommunen kör hem mat till cirka 35 elever dagligen. Dessa elever har ett motiverat behov av att få en måltid dagligen, säger Johansson.
Dessa 35, som får sin mat från Silva, har valts ut i samarbete mellan socialen och skolans kuratorer.
Det motiverade behovet kan vara ekonomiskt eller socialt: ganska långt känner man till vilka familjer som har det kämpigt.
Än så länge är det kuratorerna som sköter transporten, men Johansson tror att de inom en snar framtid kommer att behövas i andra uppgifter.
På Kimitoön är det främst de elever som finns på plats i skolan som får skollunch. Foto: Emilia Örnmark
På Kimitoön finns inte just nu några planer på att erbjuda skollunch till de elever som gör sina skoluppgifter hemma. Enligt Johansson vore det en omöjlighet på Kimitoön, eftersom många elever har lång väg till skolan.
Dessutom påminner han om att regeringen ställer sig kritisk till att samla eleverna för att hämta skolmaten.
Inte heller alternativet att dela ut presentkort till familjerna för matuppköp är något som just nu är aktuellt på Kimitoön.
Samma system i Pargas och S:t Karins
I Pargas stad tänker man ungefär som på Kimitoön. Eleverna erbjuds inte möjligheten att komma till skolan för att hämta sin lunch, och man har inte just nu några tankar på ekonomiskt stöd till familjerna för att kompensera skollunchen.
— I första hand erbjuder vi skollunch till familjer som har det svårt. Det här koordineras av familjeenheten, och det ska vara låg tröskel att ta kontakt. Transport ordnas i mån av möjlighet, säger Pargas stads utbildningschef Ulrika Lundberg.
Från familjeenheten säger Sami Salmivirta att det nu i inledningsskedet handlar om trettio familjer och ungefär hundra barn som får skollunch inom Pargas stad. Han tror dock att antalet kommer att öka.
Även i Pargas varierar antalet närvarande i skolan, men gällande svenskspråkiga rör det sig kring 20, medan de finskspråkiga är några färre.
I S:t Karins deltar ungefär 160 av de 3 800 eleverna i närundervisning.
Liksom i Pargas och Kimitoön är det endast de elever som är på plats som för tillfället erbjuds skolmat.
Vikarierande ledande rektor Emmi Virtanen hänvisar de familjer som har svårigheter att erbjuda barnen lunch att vara i kontakt med stadens familje- och socialtjänster.
Alla har rätt till skolmat i Åbo
Inom Åbo stad är alla grundskoleelever berättigade till skollunch, till vilken man anmäler sig på förhand.
— En del har utnyttjat den här möjligheten, men hittills är de inte många, säger Liliane Kjellman vid Åbo stads bildningssektor.
I Åbo kan eleverna hämta maten vid den skola som ligger närmast, även om det inte är den skola man går i.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.