Carina Holm 19.08.2022 05:00

Vad som händer efter att en Åbobo har spolat i toaletten är något som väcker stort internationellt intresse.

– Åboborna själva är kanske inte medvetna om vilken pärla vi har i reningsverket under Kakolaberget, säger Björn Grönholm, chef för stadens spetsprojekt.

”Bättre än bäst”

Men reningsverket i Kakola är en föregångare på många sätt och de tekniska lösningarna gör att kvaliteten på det renade vattnet med Grönholms ord är bättre än bäst.

Stora internationella aktörer som Världsbanken, den europeiska investeringsbanken EIB och nordiska investeringsbanken NIB hör till dem som har visat intresse för hur en stad av Åbos storlek, och en hel region med fjorton kommuner, renar sitt avloppsvatten – och samtidigt skapar energi, som kan utnyttjas av stadsborna.

Så sent som i juni kom vattenhanteringen i Åbo, med produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten, bland de tre bästa i en tävling som betonar hållbara lösningar bland de europeiska städer som hör till nätverket Eurocities.

– I och med världsläget med coronapandemin och Rysslands aggressiva krig i Ukraina har intresset för innovativa lösningar när det gäller kritisk samhällsinfrastruktur, som inte bygger på fossilt bränsle, vuxit ytterligare, säger Grönholm.

Stärka försörjningsberedskapen

Avloppsrening handlar också om att stärka försörjningsberedskapen.

Medvetenheten har ökat om hur viktigt rent vatten och en fungerande avloppsrening är för ett samhälle.

Mirva Levomäki, vd för bolaget Turunseudun puhdistamo, listar raskt flera olika saker som intresserar internationellt.

– Vår rening av avloppsvatten är som helhet en process som är kolnegativ, vilket är ännu bättre än att vara kolneutral. Det lyckas vi med genom att vi utnyttjar överskottsvärme och slammet som bildas. Dessutom producerar vi tio gånger mer energi än vad vi använder. Överloppsenergin leds tack vare Åbo Energi in i stadens fjärrvärmenät, där stadsborna får nytta av den som fjärrvärme eller fjärrkyla.

Carina Holm

Modell för andra städer

Energiproduktionen och kopplingen till stadens fjärrvärmenät väcker intresse, eftersom så gott som alla städer har ett fjärrvärmenät.

– Speciellt i östeuropeiska städer är behovet av andra lösningar stort nu, då de inte länge kan använda rysk olja eller naturgas. Men städerna har avloppsreningsverk och fjärrvärmenät, som kunde utnyttjas. Här kan Åbo vara en modell, säger Levomäki.

Enligt henne är det dessutom en modell som är lätt att överföra till andra städer.

Ingen egen modell att sälja

Men reningsverket i Kakola har ingen specifik specialmodell att sälja vidare, trots ett ökat intresse.

Levomäki säger att man drar nytta av och samarbetar med andra företag, och använder deras innovationer.

– Vi har inga egna patenterade affärshemligheter, eftersom vi använder oss av lösningar som våra samarbetsparter och serviceproducenter har tagit fram. Vår uppgift är att kombinera dem till en så effektiv helhet som möjligt, säger Levomäki.

Carina Holm

Centralt är ovanligt

Den som står utanför Kakolas avloppsreningsverk ser inte bara administrationsbyggnaden och den höga utluftningsskorstenen utan också mängder av nybyggda bostäder alldels i närheten, det relativt nybyggda daghemmet Tallimäen päiväkoti och de lyxigare bostäderna i gamla fängelset uppe på Kakolabacken.

Att avloppsvattnet från en större region renas så här centralt – och under jord – skiljer också Åbo från många andra städer, där reningsverken finns långt utanför stan.

Det i sin tur kräver långa rör, som kan öka sårbarheten vid en kris.

– Det hör till vår vardag att se till att anläggningen fungerar också i undantagslägen, säger Levomäki.

Åbos mål är som bekant att vara kolneutralt år 2029.

Långsiktigt arbete betalar sig

Att internationella aktörer får upp ögonen för vilka lösningar man använder i Åbo är resultatet av ett långsiktigt arbete, som staden har byggt upp under många år, säger Björn Grönholm, som tidigare var chef för Union of the Baltic Cities, som jobbar med miljöfrågor kring Östersjön.

– Intresset vi ser nu är ett slags pay off, det vill säga att vi nu ser resultatet av tidigare års aktiva arbete, där vi har lyft fram goda exempel. De operativa enheterna i Åbo gör med andra ord ett gott jobb och det har fattats bra investeringsbeslut.

I vår tas en ny UV-anläggning i bruk vid reningsverket för att rena det behandlade avloppsvattnet ytterligare med hjälp av ljus.

Renare än ån

Men UV-behandlingen påverkar inte utsläppen av fosfor och kväve.

– Den mängd fosfor som släpps ut i det renade vattnet från Kakolaverket är lägre än fosforhalten i Aura å, säger Levomäki.

Så egentligen borde man låta hela ån rinna genom Kakola?

– På sätt och vis. Men så mycket vatten kan vi inte ta emot, säger hon.

Regnvatten hör inte hemma i reningsverket

En utmaning för reningsverket i Kakola är dag- eller regnvatten.

– Fyrtio procent av vattnet som kommer in i avloppsreningsverket borde inte alls göra det. Med ökade regnmängder är det här ett växande problem, säger Mirva Levomäki.

Ju mer vatten som kommer in i avloppsnätet, desto mer utspätt smutsvatten ska i så fall renas.

Men i något skede blir reningsverkets kapacitet full.

För att förhindra att onödigt regnvatten rinner in i avloppsnätet och belastar dess reningsprocesser skulle det kräva omfattande saneringar av avloppsnätet i de fjorton kommuner som i dag använder sig av Kakolaverkets tjänster.

– Att koordinera och finansiera en sådan sanering är en både långsam och omfattande process, säger hon.

Dyrt att sanera avloppsnätet

Det handlar i dagens läge om avloppsnät med 2 000 kilometer rör.

– Varje kommun borde ta ansvar för sin del och det gemensamma målet för alla fjorton kommuner borde vara att se till att mindre mängder dagvatten kommer in i avloppsnätet. Det här skulle underlättas av ett regionalt samarbete mellan de kommunala vattenverken och om kommunerna hade möjlighet att reservera tillräckligt med medel för att sanera avloppsnätet under jord.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln