Experter på Europaforum: Östersjön mår bra av EU:s lagar — och en sträng tolkning behövs
Saara Bäck, miljöråd, Anne Kumpula, dekanus vid juridiska fakulteten vid Åbo universitet, EU-parlamentariker Sirpa Pietikäinen och Linda Langh från Langhship. Foto: Carina Holm
Det är inte ofta som publiken får spontana applåder av deltagarna i en paneldebatt.
Men när alla ungefär trettio personer i publiken räcker upp handen som svar på frågan om vem som tycker att Finland borde vara en föregångare inom EU när det gäller miljölagstiftning applåderar panelen.
Den består av Laura Langh-Lagerlöf, vd för Langh Ship, Saara Bäck, miljöråd och ordförande för skyddskommissionen för Östersjön Helcom och EU-parlamentariker och tidigare miljöminister Sirpa Pietikäinen samt moderatorn Anne Kumpula, professor i miljörätt vid Åbo universitet.
Diskussionen handlar om vilken betydelse EU:s direktiv och övriga lagstiftning har för skyddet av Östersjön och är en del av Europaforum som pågår i Åbo.
– Finland är känt för att noggrant följa lagar och regler och vi har teknologi som gör det möjligt för oss att vara föregångare. Jag tror det känns naturligt för oss, säger Langh-Lagerlöf, vars familjeföretag har utvecklat svavelrenare för fartygsutsläpp.
Stränga krav sporrar företagen
Mycket av arbetet med att skydda Östersjön bygger på frivillighet och en myt är att strängare EU-lagar tar kål på företagen.
Linda Langh säger att stränga EU-krav tvärtom sporrar företagen att utvecklas.
– Visst fick vi också först skrämselhicka när EU:s svaveldirektiv skulle träda i kraft 2015, eftersom det inte fanns någon teknik för att rena utsläppen.
Langh Ship testade svavelrenare på sina fartyg och i dag är företaget Langtec en av världens största tillverkare av svavelrenare.
– Svaveldirektivet har varit bra för vår affärsverksamhet och vi har många underleverantörer. Den strängare lagstiftningen har skapat jobb.
Vill ha sträng tolkning av EU:s direktiv
Sirpa Pietikäinen vill se strängare tolkningar av nuvarande lagar.
– Det är inte alltid det behövs ny lagstiftning, man kommer också långt om EU-domstolen kommer med viktiga prejudikat, så att åtgärder som försämrar vattnets kvalitet inte godkänns.
En stor utmaning för Östersjön, med sin känsliga och krävande brackvattenmiljö och världens mest förorenade hav, är klimatförändringen.
– Den får mycket att det skyddsarbete som har gjorts för Östersjön att stampa på stället, säger Saara Bäck.
Lokala projekt — och Ryssland och Polen
Hon påminner om att vattenskyddsåtgärder också behövs på vattendragens avrinningsområden. Det är därifrån till exempel näringsämnen från lantbruket kommer ut i vattnet och övergöder det.
– Det finns EU-pengar att ansöka om för att restaurera mindre och lokala vattendrag. Det är något konkret som man kan göra för att förbättra Östersjöns tillstånd.
Sirpa Pietikäinen talar för gemensamma vattenskyddsprojekt med Ryssland, även om den politiska spänningen försvårar.
– Avrinningsområdet från Karelen och S:t Petersburgsområdet förorsakar en stor belastning på Östersjön. Också de polska vattenreningsverken borde förbättras eller överhuvudtaget byggas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.