Experter kluvna till klimatbeslut – "EU spelar skickligt med käpp och morot"
Europeiska rådet kom överens om en långtidsbudget på 1 074 miljarder och en coronafond på 750 miljarder efter maratonförhandlingar i Bryssel. Foto: Pixabay
Mari Pantsar, direktör för kolneutral cirkulär ekonomi vid jubileumsfonden Sitra, är kluven till tisdagens EU-beslut. Omdömet landar på plussidan, men bara nätt och jämt.
Europeiska rådet kom överens om en långtidsbudget på 1 074 miljarder och en coronafond på 750 miljarder efter maratonförhandlingar som pågick i över fyra dagar i Bryssel.
— Helheten bevisar att EU menar allvar med sina klimatmål och med att uppfylla Parisavtalets villkor. Men man kunde alltid göra mer och på ett mer bindande sätt.
Samtidigt förstår hon att läget är krävande när man agerar mitt i två kriser, både coronan och brexit, och dessutom med en snabb tidtabell.
— Det blir ändå tydligt att EU vill fortsätta som klimatledare.
Speciellt lyfter hon upp principen ”do no harm”, det vill säga att minimera den skada som uppstår för miljön, en ytterst kraftig strategi om den faktiskt verkställs i praktiken. Pantsar hoppas att några länder som är ovilliga att samarbeta inte lyckas vattna ur principen.
Hon nämner också koltullarna som ska införas redan om tre år, 2023.
— Koltullar är ett effektivt sätt att få med resten av världen i klimatkampen.
Mari Pantsar, direktör för kolneutral cirkulär ekonomi vid jubileumsfonden Sitra, är kluven till tisdagens EU-beslut. Foto: Miikka Pirinen / Sitra
”Betydande framsteg”
Nu beror mycket på hur kommissionen går vidare med saken, säger Mari Pantsar. Kriterierna för användningen av pengarna måste vara tillräckligt strikta för att de inte ska gå till ändamål som skadar miljön.
Också Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel, är inne på samma linje. Kommissionen borde årligen övervaka hur pengarna används, säger han.
— Om man på riktigt kontrollerar att pengarna går dit de ska kan effekten vara stor. Om man börjar lata sig bådar det däremot inte gott.
Till de goda nyheterna räknar han kravet på att 30 procent av all offentlig finansiering ska gå till klimatet. Det gäller både långtidsbudgeten och coronafonden.
— Det är ett betydande framsteg.
Planen är också att skapa ett kontrollsystem där kommissionen rapporterar om de miljömässiga framsteg som görs. Det är en viktig sak med stor potential, säger Ollikainen.
— Man kan hoppas att det styr energi- och trafiksektorerna mot mer klimatvänliga lösningar och främjar framtida lösningar såsom användningen av vätgas.
Dessutom får beslutet beröm för tydliga formuleringar som är i linje med klimatmålen för 2050. Ollikainen är också nöjd med att klimatmålen för 2030 uppdaterats.
Även Mari Pantsar gläder sig över budgeten. Hon tror det blir enkelt för Finland att hitta lämpliga projekt att satsa på. Det får gärna vara sådant som går att exportera, som förnybar energi och cirkulära energilösningar.
Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel, säger att besluten som fattades i Bryssel är både bra och dåliga. Foto: Pekka Hannila.
Många bra initiativ
Avtalet innehåller en så kallad mekanism för rättvis omställning, som innebär att de länder som inte förbinder sig till att jobba för att EU ska bli klimatneutralt 2050 får bara hälften av dessa stödpengar. Ett fiffigt sätt att locka Polen att sträva efter att uppnå klimatmålen för 2050, säger Mari Pantsar.
— EU spelar skickligt med käpp och morot för att få med alla länder på olika sätt.
Också Markku Ollikainen tycker att tillvägagångssättet kan ha effekt.
— Det är en sorts utpressning som gör att Polen, som våldsamt stretat emot i klimatfrågor, är tvunget att binda sig till de gemensamma klimatmålen för 2050 och de nya målen för 2030.
Polen ser sig själv som en vinnare, men det gör också EU för egen del. Vem som egentligen är vinnaren får framtiden utvisa, säger Ollikainen.
Delvis befarar han ändå att Polen kan fortsätta med sin stenkolspolitik fastän landet bundit sig vid gemensamma krav, eftersom landet får hälften av stödpengarna utan att ta till åtgärder.
Men nu finns det samtidigt en möjlighet att bygga upp den politiska viljan som behövs för att få en ändring till stånd. Dessutom måste landet acceptera klimatmålen för 2030 och 2050.
Utöver de stora dragen innehåller beslutet flera nya initiativ som Ollikainen tycker är intressanta. I januari nästa år ska medlemsländerna börja betala skatt för all plast som inte återanvänds.
— För de mindre ambitiösa eller helt ointresserade länderna kan det öka motivationen att återvinna, säger professorn.
Nya lösningar kräver pengar
Men allt är inte bra, säger experterna. Det är ett bakslag att fonden för en rättvis omställning krymptes från 30 miljarder till 10 miljarder. Mari Pantsar beskriver det som ett stort bakslag för Finlands del. Förväntningarna var höga på att Finland skulle få 900 miljoner, men nu kan potten sjunka med en tredjedel.
Också Markku Ollikainen är besviken.
— Nya lösningar förutsätter resurser, säger Ollikainen.
Han förklarar:
— De som har det svårast att övergå till klimatneutrala alternativ behöver tillräckligt med resurser för att göra det.
Ett annat minus är att finansieringen för vetenskap blivit mindre.
— Det är helt fruktansvärt. För att få nya lösningar till stånd måste vetenskapen stödas.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.