Annina Suominen 27.01.2024 10:00

Annina Suominen

Nästan 10 lokaler gapar tomma på gågatan i Åbo. Flera butiker har nyligen stängt eller är på väg att stänga (ÅU 12.1).

Varför lämnar butikerna gågatan och hur borde den samt centrum utvecklas? ÅU frågar två experter.

Annina Suominen

Näthandelns popularitet är en orsak till att flera företag lämnar lokaler, konstaterar Kirsi Eronen, verksamhetsledare på Åbo Stadscentrumförening (Turku Center).

– Tyvärr syns trenden i Finland och internationellt, och den har pågått länge.

En annan orsak till att företag tvingas sätta lapp på luckan är pensioneringar, ökade levnadskostnader och hyreskostnader, för att inte tala om coronapandemins eftersmak och att distansjobb blivit vanligare, säger Eronen.

Gågatan har hamnat lite i skymundan för stora projekt som drivits igenom i Åbo stad, som till exempel förnyelsen av salutorget.

– Den ser likadan ut som förr och stämningen är densamma. Det saknas aktiv utveckling och det borde Åbo börja med nu, säger hon.

Annina Suominen

Sampo Ruoppila, forskningsdirektör som leder Åbo stadsforskningsprogram sedan 2010, anser att den främsta uppgiften som dagens städer ska göra för att hålla centrum levande är att göra det trivsamt.

– Folk har inte samma behov av att komma till centrum som tidigare. Centrumbutikernas utmaningar är aktuella i hela världen och det började redan på 1950-talet då supermarketarna började dyka upp. Det handlar om trivsel, att vilja komma till centrum frivilligt och uppleva något speciellt.

Ruoppila tycker att Åbo förstått sin uppgift ganska bra och lyckats skapa fina offentliga utrymmen och ordna lockande evenemang.

– Staden har lyckats bra med att få salutorget att leva upp igen efter de senaste årens byggarbeten. Men – nu måste gågatan få ett ansiktslyft. Den kan inte fortsätta se ut som den gör nu, anser han.

Är fastighetsägarna låsta i sina tankar?

Ett dilemma med gågatan tycker Ruoppila också är hur fastighetsägarna agerar. Han tror att de är ganska låsta i sina tankar då det gäller hurdan sorts verksamhet som borde finnas i deras lokaler.

Att sänka hyrorna eller ge kortare hyreskontrakt skulle enligt honom leda till att nya företagare eller aktörer vågar testa på att hyra lokaler där.

– Om man bara väntar på att de gamla trogna företagen kommer tillbaka så finns det risk för att ingenting kommer tillbaka. Det är förstås svårt för ägarna men om alternativet är att ingen hyr lokalerna så är det här väl bättre.

Ruoppila anser att det kunde vara lite mera livligt i centrum men han tycker inte att läget är katastrofalt. Han tycker också att företagarna själva måste vara kreativa och våga satsa på sådant som sticker ut jämfört med andra mindre företag men speciellt stora köpcentrum.

Åbos restaurangutbud är ett exempel på där man lyckats, anser både han och Eronen. Ryktet om utbudet ger ringar på vattnet och lyfter staden.

”Samarbete är nyckeln”

Eronen lyfter gärna fram samarbete som en nyckel för Åbo centrums livskraft.

– Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är, säger hon och hänvisar till forskning som bedrivs inom det brittiska nätverket High Street Task Force som leds av Manchester Metropolitan University.

Om – eller då – Åbo skapar en ny plan för gågatan hoppas både Eronen och Ruoppila att staden tar reda på vad invånarna vill.

– Jag hoppas på en utredning om vad som behövs för att en gågata ska vara trivsam, säger Eronen.

Ruoppila konstaterar att han förväntar sig flera uteserveringar och satsning på grönska.

”Tanken om att parkera gratis överallt är från 1970-talet och har gått till historien”

Diskussionen om parkeringsplatser återkommer också med jämna mellanrum.

Är Åbo centrum svårtillgängligt, som en del företagare och invånare påstår?

– Under torgrenoveringen var det rörigt och svårare att komma till centrum men nu är det bättre, och byggarbeten pågår endast på Östra Strandgatan. Men det råder fortfarande en allmän uppfattning om att centrum är svårtillgängligt, säger Eronen.

Tillgänglighet handlar inte heller bara om parkeringsplatser utan också om fotgängare, kollektivtrafik och cyklister, påpekar Eronen.

Parkeringsplatser finns det också gott om – på Turku Centers hemsida finns det en karta där 11 platser i centrum listas, en del av dem parkeringsgrottor.

Eronen tror att en del är ovana vid att parkera under jord.

– Många har sagt att de aldrig åkt ner i en parkeringsgrotta och att de är krångliga. Men testar man en gång så har man snabbt vanan inne. Med hjälp av appar behöver man inte ens alltid gå ut ur bilen för att betala.

Hon upplever att systemet med den parkeringsgrotta hon själv använder är smidigt och underlättar hennes vardag avsevärt.

Ruoppila konstaterar också att det finns gott om parkeringsmöjligheter i centrum.

– Att tro att ett företags överlevnad beror på om man ska kunna parkera gratis eller bredvid butiken är gammalmodigt. Det finns enormt många parkeringsplatser. Tanken om att parkera gratis överallt är från 1970-talet och har gått till historien. Om vi vill ha ett mera trivsamt centrum så behöver flera bilister parkera under jorden.

Att parkera en bil på en plats är att hyra platsen och fullständigt normalt och parkeringsavgifter är oavsett en mycket liten del av vad det kostar att ha bil totalt, tycker han.

Annina Suominen
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln