Expert: Ryktena om svenskhat efter Finlands beslut att neka svenskar inresa är överdrivna
PixabyInget svenskhat råder i Finland anser experter. Foto: Pixaby.
Finlands beslut att än så länge neka svenskar inresa till Finland har rört upp känslor i Sverige, speciellt i Tornedalen. De svenska invånarna känner sig kränkta av stämpeln som smittospridare och upplever att hatet på den finska sidan växer.
Det har de senaste veckorna rapporterats om privatspaning efter svenskregistrerade bilar på Åland och i Österbotten och i kommentarfälten på nyhetstidningarnas webbplatser är tonen mot svenska turister stundvis hätsk.
SPT har intervjuat ett antal experter för att ta reda på om de uppfattar att det finns ett svenskhat i Finland och om Finlands beslut kan påverka det nordiska samarbetet negativt. De flesta av experterna är eniga om att hat är ett för starkt ord och att situationen snart kommer att blåsa över.
Gunvor Kronman, vd för Hanaholmen, hade önskat specifika lösningar för gränsen i Tornedalen.Foto: Catariina Salo/SPT
”Ger igen för gammal ost”
Peter Al Fakir, journalist bosatt i Stockholm, skriver i en krönika i HBL den 9 juni att finländare gottar sig i Sveriges olycka och att ”omvärlden strör salt i såren”.
Han menar att folk i Sverige har reagerat på två olika sätt på Finlands beslut att än så länge porta svenskar.
— Det finns två kategorier: de som skiter i det eftersom de aldrig åker till Finland och de som har kopplingar till Finland som får tänka om med resande. Jag tror det mer handlar om att man blir sårad som svensk för att man annars kommer in var som helst. Man känner sig som spetälsk, säger Al Fakir.
Al Fakir tycker inte att det finns ett svenskhat.
— Hat är ett starkt ord. Jag tror man ger igen för gammal ost. Det passar bra i det finska narrativet att Sverige är lite finare och förmer. Det var så typiskt av Sverige att gå sin egen väg och då kunde Finland sitta där med sina beredskapslager. Man kan fråga sig varför finnarna tycker det är så roligt när det går dåligt för Sverige. Det kan bero på hatkärlek, säger Al Fakir.
Ola Kellgren, direktör för Nordisk kulturkontakt i Helsingfors, är själv från Umeå och tycker att saken gått tämligen obemärkt förbi i de lokala tidningarna hemma i Sverige.
— Jag har förståelse för hur Finland resonerar. Men jag förstår verkligen att det påverkar människorna vid de gränser som är så integrerade som i Tornedalen och i Öresundsregionen, säger Kellgren.
Inte heller Kellgren tycker att det finns ett svenskhat i Norden.
— Hat är ett alldeles för starkt ord. De små grupper som skriver bittert på nätet ogillar troligtvis allt möjligt annat i sina liv, menar Kellgren.
På frågan om Finlands beslut att än så länge inte lyfta reserestriktionerna för svenska medborgare kommer att påverka det nordiska samarbetet negativt svarar Kellgren att så inte är fallet.
— Det nordiska och det europeiska samarbetet har fått sig en törn när alla drog sig in i sina skal för att sköta sina egna kriser. Men jag tror inte att det här kommer att påverka relationen mellan Sverige och Finland nämnvärt i det långa loppet, säger Kellgren.
Peter Stadius, professor i Nordenstudier, säger att Finland tagit samma beslut som de övriga länderna så det är inte så konstigt. Foto: Vilhelmina Öhman/SPT
Kommer att blåsa över
Peter Stadius, professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet, säger att han är uppriktigt trött på den här diskussionen.
— När det här har blåst över kommer allt vara som vanligt igen, menar Stadius.
— Sverige är stort och Finland är inte jätteviktigt, speciellt inte för svenskarna i de södra delarna som inte turistar så mycket i Finland. Undantaget är svenskarna i Tornedalen. Där finns det ett stort missnöje, vilket är helt förståeligt. På regeringsnivå har man beklagat det, men man har tagit samma beslut som de övriga länderna så det är inte så konstigt, säger Stadius.
Stadius har inte uppfattat att det skulle finnas ett svenskhat i Finland.
— I Finland finns det en latent känsla av mindervärdeskomplex, men man har inte gjort en så jättestor grej av det här. Det är behändigt att fokusera på något utanför Sverige som tar bort fokus från krisen inom landet, säger Stadius.
Eftersom de snabba och tunga politiska besluten görs på nationell nivå har det inte varit aktuellt med nordiska lösningar, påpekar Stadius.
— Jag hoppas att gränshindrens avveckling på Nordkalotten kunde få större synlighet i och med det här eftersom Arktis blir viktigare och viktigare, säger Stadius.
Gunvor Kronman, vd för kulturcentrumet Hanaholmen, betonar att Finland beslut handlade om att inte släppa in ett virus, inte om att stänga ute en viss nationalitet.
— Jag hade önskat att våra beslutsfattare hade hittat specifika lösningar för Tornedalen eftersom smittläget ser rätt lugnt ut på båda sidorna om gränsen, säger Kronman.
Hon hade också önskat fler gemensamma nordiska lösningar.
— Bilden utåt är att det inte funnits en diskussion mellan våra regeringar vilket ger uppfattningen om att man inte söker gemensamma lösningar. Det handlar om att bygga förtroende mellan befolkningarna.
Kronman menar att det nordiska samarbetet är grundmurat så på lång sikt kommer det inte att påverkas negativt av Finlands beslut.
— Det bästa skulle vara att det här leder till en rannsakan och en stärkning av samarbetet framöver. För det här är knappast den sista pandemin eller den sista internationellt nationsövergripande krisen, säger Kronman.
Bakgrund
Från och med måndagen den 15 juni har Finland lyft reserestriktionerna och karantänsbestämmelserna för de nordiska och de baltiska länderna. Men inte för Sverige.
Det är möjligt för svenska medborgare som äger fastigheter eller har en partner i Finland att komma till Finland utan att sätta sig i frivillig karantän.
Regeringen kommer att följa med den epidemiologiska situationen i Sverige och återkomma till frågan om en vecka.
Sveriges inrikesminister Mikael Damberg (S) säger i en kommentar till HBL den 11 juni att det ”finns en upprördhet över situationen, inte minst i gränsområden.”
Oisin Cantwell skriver i Aftonbladet den 7 juni att hatet på den finska sidan i Tornedalen växer. Invånarna har lidit ekonomiskt eftersom den lappländska gränsen är stängd. Men de är också oroliga för den hätska stämningen och känner sig kränkta av stämpeln som smittospridare.
Cantwell påstår i artikeln att medierna i Finland piskat upp stämningen och ger exempel från flera finländska tidningar.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.