Expert om ungdomsofog: det handlar om ett kollektivt ansvarstagande
Samarbete krävs för att förebygga ofog och skadegörelse. ÅU-foto
Under de senaste veckorna har ÅU rapporterat om ungdomars ofog, vandalism och skadegörelse. Verksamhetsledare Christian Wentzel vid organisationen Stationens barn i Helsingfors är förvånad över att ofoget fortfarande är ett så stort problem i Pargas.
– Det har ju varit problem där under somrarna i flera år. Att förebygga det kräver att processerna sätts i gång i tid och att yrkeskunnigt folk är involverade, säger han.
Wentzel påminner om att polisen, skolorna, ungdomsarbetare och målsmän alla måste samarbeta för att förebygga ofog.
– Proaktivt samarbete är det som krävs. Det handlar om ett kollektivt ansvarstagande och framförallt är det viktigt att föra en dialog med ungdomarna.
Enligt Wentzel ser vuxna ofta bara på ett skeende och drar slutsatser utgående från det.
– Men man måste rota på djupet för att hitta grunden till problemet, säger Wentzel.
Heikki Turkka, projektledare vid organisationen, betonar också behovet av att känna till bakgrunden.
– Det är oerhört viktigt att utreda ungdomens historia innan man börjar försöka hitta en lämplig lösning, säger han.
Samarbetar med polisen
Stationens barn arbetar med förlikning och skapar dialoger mellan vuxna och barn. Ofta ingriper organisationen på polisens initiativ.
– Poliserna är överbelastade och om en brottsanmälan görs för ett lindrigt brott kommer det inte alltid påföljder, säger Wentzel.
Organisationen har möjlighet att behandla fall så att onda spiraler bryts.
– Vår uppgift är att se till att allas röst hörs och hitta en förlikning.
Förlikningen ger ungdomar en chans att göra rätt för sig. Det kan exempelvis handla om att de gör en arbetsinsats någonstans.
Enligt Julia Saarholm, som är utbildare vid organisationen, involveras olika aktörer beroende på situationen.
– De arbetar med att leta fram olika pusselbitar som måste läggas ihop innan man kan börja analysera ett fall, säger hon.
”Samma handske passar inte alla händer”
Det finns inte alltid någon färdig handlingsmodell utan arbetet anpassas till situationen.
– Samma handske passar inte alla händer, säger Wentzel.
Saarholm betonar att det kan handla om komplexa saker och att arbetet ofta är tidskrävande.
Ofta är fallet att ungdomens föräldrar eller andra närstående vuxna inte är medvetna om ungdomens beteende.
– Vi kan arbeta mer effektivt om de närstående vuxna är med i bilden, säger Turkka.
– Det handlar om en helhet och föräldrarna kan också behöva stöd, säger Wentzel.
Föreningen Stationens barn är en riksomfattande organisation vars medlemskår består av representanter för ungdoms-, social- och hälsovårdssektorn. Målet med föreningens verksamhet är att i förebyggande syfte få till stånd en fungerande dialog mellan vuxna och ungdomar.
Julia Saarholm och Heikki Turkka. Foto: Yascha Gilbert
Läs också:
Sten kastades in genom rutan mitt i natten — ”vandalerna vid Bläsnässtranden får härja fritt”
Ungdomar på Bläsnässtranden: Det är fel att generalisera – de flesta unga är okay, men det finns också unga som saknar respekt
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.