Ex-kommendör: Beredskapen är god även i Skärgårdshavet
I det spända läget kring Östersjön har Finland valt en lägre profil än Sverige utåt när det gäller strategisk kommunikation, säger överste i avsked Anders Gardberg, tidigare kommendör för Nylands Brigad.
– Jag tror att det kan vara klokt av Finland. I Sverige har man ett annat läge, då man nu håller på att återta förmågor som man lade ned för drygt tio år sedan. Där vill man kanske delvis av inrikespolitiska skäl visa att man har ett försvar och är beredd, säger Gardberg.
Det svenska försvaret ökade nyligen sin närvaro på ön Gotland i samband med ökad rysk aktivitet på Östersjön, som i sin tur är kopplad till konflikten mellan Ryssland och Ukraina och spänningarna mellan Ryssland och Nato.
Hur allvarligt tycker du att hela det säkerhetspolitiska läget är?
– Nog har det försämrats hela tiden. Det viktiga är att justera den egna beredskapen och inte naivt tror att inget har förändrats, säger Gardberg.
Han gick själv i pension från Försvarsmakten för sju år sedan, en tid efter Krimkrisens början i 2014.
– Sedan dess har Försvarsmakten gått från att vara en utbildningsorganisation till att bli en beredskapsorganisation. Det är en bra väg, säger han.
Vad definierar beredskapsorganisationen?
– Man har en bättre möjlighet att justera beredskapen beroende på läget. Försvarsmakten kan med kort varsel sätta in trupper och snabbt förflytta dem. Till exempel Nylands Brigad finns med där och svarar för marinens beredskapsenhet.
PrivatViktiga förändringar i lagen
Gardberg påpekar att man i Finland före Krimkrisen bedömde att beväringar inte kan sättas in i väpnade uppgifter, utan att sådana måste skötas av anställd personal.
– Under de senaste åren har man rättat den existerande lagstiftningen så att man även kan reagera mot ”gröna män” som inte har militära insignier. Ända sedan Krim har man gjort en stor omställning för att ta bort alla de hinder som fanns i den finska lagstiftningen som gjorde att man inte effektivt kunde använda stående förband i operativt bruk, säger Gardberg.
Det har varit mycket tal om Åland nu, men hur ser du på Skärgårdshavets strategiska läge?
– När folk förfärar sig över att Åland är demilitariserat så brukar jag ibland säga att det inte finns så hemskt mycket trupper i Åbolands skärgård heller. Men både Åland och Skärgårdshavet är marinens ansvarsområde. Tack vare undantagsmöjligheter i Ålandskonventionerna finns det möjligheter för marinen att röra sig där. Åbolands skärgård och Åland har väl i hög grad blivit ett gemensamt operativt område.
Gardberg bedömer att det finns en bra beredskap även om man inte dagligen ser marinens fartyg i Åbolands skärgård.
– Det viktigaste är att marinen har ett system med snabba rörliga enheter med system med lång räckvidd. Då kan man verka mera flexibelt. Av det jag ser från sidan om så anser jag att det finns en beredskap som kan anpassas enligt läge, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.