Evi stämplas in och ut på dagis varje dag
En ny rumpnisse. I måndags började Evi Malmberg i gruppen rumpnissarna i Braheskolans daghem. Pappa Caro stämplar in och ut henne via elektroniska systemet Päikky varje dagisdag. Foto: Maria Thölix
”Blip”
Med pappas nycklar i högsta hugg får Evi Malmberg själv prova på att stämpla in sig i dagis.
Evi fyller snart två år och har den här veckan börjat i Braheskolans daghem där äldre systern Ella redan går i förskolan.
Den droppformade taggen riktas mot avdelningen Rumpnissarnas mobil och systemet noterar att Evi har checkat in.
Sedan november har systemet Päikky varit i bruk i Braheskolans daghem och förskola.
Tillsammans med sju finska daghem ingår Braheskolan i stadens pilotprojekt där man testar systemet, berättar daghemmets föreståndare Sinikka Sihvo-Viemerö.
– Jag tycker att vi har kommit riktigt bra i gång. Det underlättar för vår planering av verksamheten då vi vet när barnen är på plats.
Meningen är att samtliga stadens daghemsenheter ska övergå till det elektroniska systemet under våren 2018.
Daghemmet öppnar vid behov redan klockan 6 på morgonen och håller öppet till 22 då det behövs.
Sinikka Sihvo-Viemerö. Föreståndare för Braheskolans daghem. Foto: Maria Thölix
Det nya systemet är en viktig grund för resurseringen av personalen, säger Sihvo-Viemerö.
– Det hjälper oss att på förhand kunna se om verksamheten är mer förmiddags- eller eftermiddagsbetonad.
Tack vare Päikky vet man också hur många måltider som ska tillredas.
– Under lunchen är alla barn här, men morgonmål och mellanmål kan variera väldigt mycket.
I mars 2017 togs de nya klientavgifterna i bruk som baserar sig på antalet timmar som barnet är i dagvård. Tidigare räknades antal dagar per månad.
Föräldrarna reserverar nu sitt servicebehov på nätet.
Familjen planerar alltid minst en vecka i taget vilka tider barnet ska föras och hämtas.
På måndag klockan 12 låses systemet och då ska schemat för följande vecka vara klart.
– Har man fasta arbetstider och vet att man jobbar varje dag klockan 8–16 är det inga svårigheter, säger Sihvo-Viemerö.
För just Evis del är det den maximala tiden, över 140 timmar i månaden, i dagvård som gäller.Syster Ella däremot tillbringar högst 80 timmar i månaden här, vilket innebär betydligt mera pusslande och exakta tider att passa.
I det fallet har pappa Caro Malmberg svårt att se några fördelar med systemet.
– Om vi har matat in en tid som av någon akut anledning plötsligt inte går att hålla, äter det upp en timme även om det bara handlar om en fördröjning på några minuter.
Det går inte heller att jämna ut tiden genom att till exempel hämta Ella lite senare följande dag.
– Om man skulle få tiden till godo skulle det vara mycket bättre. I värsta fall kan en fördröjning i hämtandet och en överskridning i den planerade tidtabellen göra att man tvingas flytta upp till följande betalningsklass.
Päikky gäller inte bara för barnen, utan också personalen taggar in och ut sig dagligen.
Den gröna färgen i appen innebär att barnet stämplats in, och således är i personalens ansvar, men färgen för dem som ännu inte kommit är lila.
Vid varje namn finns dessutom ett foto av alla barn i systemet.
Förutom av Evi som är så ny här.
Därför passar Sinikka Sihvo-Viemerö på att ta en av henne också så att hennes ansikte finns bredvid systern i telefonen.
– Det är mycket lättare till exempel för vikarier att känna igen barnen.
Päikky
- Används för planering och uppföljning av tider som barnet deltagit i småbarnspedagogik.
- Planerade tider tillsammans med den tid som barnet i verkligheten deltagit i småbarnspedagogiken utgör det timantal som faktureras för kalendermånaden.
- Kan användas i webbläsare och som app.
- Föräldrarna kan planera sitt barns tider i småbarnspedagogik för en längre tid på en gång eller som kortare tidsperioder.
- Den kortaste möjliga tidsperioden som kan planeras är en kalendervecka.
Källa: Åbo stad
Päikky. Systemet är överskådligt.
De privata daghemmen har olika system i bruk
Det privata daghemmet Äppelbo var tidigare ute än staden med sitt elektroniska system som går under namnet Daisy.
– Det har tagit lite tid för alla att vänja sig, men det har fungerat helt bra, säger föreståndare Linda Särs.
Då föräldrarna lägger in vårdtiderna i systemet underlättar det personalens jobb att göra arbetslistorna.
Daisy fungerar också som en kommunikationsbas.
– Nu behöver vi inte printa ut papper eller mejla veckobreven längre, det är enkelt då alla kontaktuppgifter finns på samma ställe.
Även det här systemet ger den exakta tiden för när barnen stämplas in och ut. Men har vårdtiden en dag överskridit den uppskattade tiden med någon minut har det inte påverkat månadsfaktureringen.
– Vi har pratat med föräldrarna och försökt vara flexibla.
På Folkhälsans daghem Kastanjen är det papper och penna som gäller – än så länge, säger föreståndare Paula Sinisalo-Forsblom.
– Vi kommer absolut att ta ett elektroniskt system i bruk, men det är en stor organisation med olika behov i olika kommuner så det tar tid att utreda.
Hon gissar att en förändring kommer att ske redan under våren.
– Så fort som möjligt.
Paula Rajalin, föreståndare för Villa Solaris, ser inte att man kommer att övergå till ett elektroniskt system i det här skedet.
– Det är ganska dyrt och vi har kommit överens med föräldrarna att vi fortsätter som tidigare.
Rajalin konstaterar att den ursprungliga tanken med ett elektroniskt system var att det skulle vara föräldrarna till nytta.
– De skulle ge dem en chans att planera timmarna och kunna spara, men många verkar uppleva att det är mest stress.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.