Europaparlamentariker i Åbo: Hur ska Europa klara vintern utan rysk energi?
– En stor fråga på europeisk nivå är hur vi EU-länderna ska få energin att räcka i vinter, säger Europaparlamentarikern Henna Virkkunen, Samlingspartiet.
I samband med Europaforum som pågår i Åbo träffar hon medierna tillsammans med De grönas EU-parlamentariker Heidi Hautala och Ville Niinistö och SDP:s Mia-Petra Kumpula-Natri.
Sällan har energifrågor knutits så konkret till säkerhetspolitik i Europa som efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
– Samtidigt har EU-länderna blivit tvungna att stärka sin gemensamma försvarspolitik. Nu har man beviljat vapen till Ukraina för 2,5 miljarder euro. Det gör också att EU-länderna måste se över sina egna vapenförråd, säger Virkkunen.
En satellit på drift
SDP:s Mia-Petra Kumpula-Natri säger att Finland är som en satellit som måste hitta en ny kontakt från sin omloppsbana då omgivningarna har förändrats så radikalt.
– Det gäller både förhållandet till Ryssland och energifältet. Samtidigt har Finland den fördelen jämfört med många andra EU-länder som har varit beroende av rysk naturgas att vi har en större energimix.
Hon säger att läget påverkar allt från turism till den fria rörligheten.
– Det handlar också om våra europeiska värderingar och hur vi klarar av den kommande tuffa vintern utan att demokratin hotas. Vi måste se till att de stora EU-länderna inte drabbas av krigströtthet när det gäller Ukraina, eftersom vi, med vår långa gräns mot Ryssland, behöver deras stöd.
Måste kunna reagera snabbt
De grönas Ville Niinstö säger att de investeringar man nu gör i Finland för att komma bort från de fossila bränslena kommer att betala sig tillbaka på 5–6 år.
– Det är inte bara den kommande vintern som blir utmanande, utan också några vintrar efter det. Vi kommer att klara det i Finland, trots att det handlar om en stor omställning.
Hans partikamrat Heidi Hautala säger att den senaste tiden har visat att EU måste kunna reagera snabbt då oväntade kriser uppstår.
– Vi måste komma bort från att så många beslut kräver enhällighet i ministerråden, där alla EU-medlemsländer är representerade. Det är en bromskloss, trots att det är flexibilitet som behövs också om EU vill ha en ökad betydelse internationellt sett.
Även om medlemsländerna när en kris uppstår är benägna att riva upp gemensamma avtal för att driva sina egna intressen, till exempel då Norge hotar att minska sin energiexport, betonar Hautala att EU-länderna måste hålla fast vid de gränsöverskridande överenskommelser som man tidigare har gjort.
– Den billiga energins tid är förbi. Det behövs system där den enskilda konsumenten ser vilken betydelse det har också nationalekonomiskt sett att han eller hon minskar sin egen energikonsumtion.
I dag har EU ingen gemensam energipolitik, men nog en gemensam energimarknad och i hög grad en gemensam klimatpolitik.
Ingen återgång till det gamla
Det betyder också att det är de enskilda EU-länderna som måste komma med skräddarsydda stödåtgärder för att invånarna och företagen ska komma över den värsta energikrisen i vinter.
Samtidigt får det inte leda till en ökad energikonsumtion – eller till att den gemensamma inre marknaden splittras, betonar Europaparlamentarikerna.
Heidi Hautala efterlyser mod bland politikerna, trots att riksdagsvalet är på väg.
– Vi står inför en förändring när det gäller energin oberoende. Politikerna måste våga säga att det inte finns någon återgång till det gamla.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.