EU-parlamentarikernas debatt om skogspolitiken hettade till: ”Fundamentalistisk jargong”
EU har slagit fast målet att minska utsläppen med 55 procent före år 2030. Ett omfattande lagpaket, kallat Fit for 55, ska nu behandlas i Europaparlamentet.
Skogen och kolsänkan rörde upp känslor bland de finländska EU-parlamentarikerna Petri Sarvamaa (Saml/EPP), Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S&D), Elsi Katainen (C/RE), Ville Niinistö (Gröna/EFA) och Laura Huhtasaari (Sannf/ID) som deltog i en pressträff på fredagen.
— EPP försöker få till stånd en kursändring för att få någon form av proportionalitet i skogsstrategin. Balansen som fanns i tidigare strategier saknas helt, säger Sarvamaa som är parlamentets huvudförhandlare i frågan.
Enligt Sarvamaa skulle skärpta bestämmelser om kolsänkan leda till stora ekonomiska förluster i Finland. Elsi Katainen är inne på samma linje och säger att miljöaspekter hotar köra över frågor som exempelvis social och ekonomisk hållbarhet.
— Det mest centrala problemet är förslaget att flytta befogenheter från medlemsländerna till EU, det kan vi på inga villkor godkänna, säger Katainen.
Flera av de finska parlamentarikerna pekar ut nederländaren Frans Timmermans (S&D), vice ordförande för kommissionen med ansvar för klimatlagstiftningen, för att kompromisslöst försöka driva igenom nya klimatlagar. Enligt ett utkast till skogsstrategin som läckte ut för ett par veckor sedan vill kommissionen bland annat minska mängden kalhyggen.
Laura Huhtasaari tycker att det är absurt att en nederländare ska bestämma om finländarna ska producera cellulosa eller endast får bygga hus och möbler av trä.
— Det skulle ha en dramatisk inverkan på Finlands sysselsättning och ekonomi, säger Huhtasaari.
”Nuläget ohållbart”
De Grönas Ville Niinistö har en helt annan syn på saken. Han säger att den biologiska mångfalden och massutdöendet av arter som pågår glöms bort i diskussionerna. Han ser inte heller kommissionens utkast som särskilt strängt.
— Kolsänkan måste öka. Den har i själva verket minskat både i EU och i Finland den senaste tiden, säger Niinistö.
Han får mothugg av Sarvamaa som säger att Finland har skött sina skogar och ökat kolsänkan de senaste hundra åren, medan skogarna har skövlats i övriga Europa.
— Påståendet om att strategin inte är sträng är struntsnack.
Enligt Sarvamaa kommer priset på timmer att sjunka om kommissionen får sin vilja igenom och han tror att det kan leda till att kolsänkan minskar på lång sikt.
— Det är svårt att diskutera ämnet för det kommer alltid in ett knippe skogsexperter med fundamentalistisk jargong i debatten.
Enligt Niinistö är det däremot en ekonomisk risk att inte beakta miljöfrågor, vilket kan leda till att konsumenterna börjar bojkotta varor från skogsindustrin. Enligt honom kör andra intressen alltför ofta över miljöfrågorna.
— Att nuläget skulle vara hållbart saknar vetenskaplig grund, säger Niinistö.
Miapetra Kumpula-Natri säger att det är många som försöker göra skogsfrågan till identitetspolitik där de enda alternativen är för eller emot. I stället för att bygga hotbilder vill hon lyfta fram det positiva som man har lyckats åstadkomma.
— Vi borde vara stolta över Finlands målsättning att vara klimatneutralt 2035, säger Kumpula-Natri.
Kumpula-Natri lyfter fram att Finland har skyddat stora mängder skog, samtidigt som hon ser skogen som en viktig råvara.
— Användningen av virke är centralt för att göra bioprodukter som kan ersätta fossila bränslen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.