Också Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S & D) betonar solidaritet. Enligt henne var det skamligt att se ländernas navelskådande då pandemin redan härjade i Italien.
— I Finland utgick vi från en vinterkrigsanda om att vi nog klarar oss själva. Först senare insåg vi att det finns vissa saker som är bättre att sköta tillsammans, till exempel att det finns varor som rör sig över gränserna.
Däremot anser Nils Torvalds (SFP/RE) att solidaritet mellan länder är någonting annat än solidaritet mellan människor.
Krisen har fått bland annat Spanien och Italien att efterlysa delat ekonomiskt ansvar. Det har fått en gammal konflikt om pengar mellan norr och syd att blossa upp igen.
Nederländerna, Österrike, Finland och Tyskland har till exempel starkt motsatt sig förslag som kan leda till att man betalar för andra länders skulder. Torvalds är inne på samma spår.
— Det är viktigt att det ekonomiska stödet går genom en gemensam budget. Det är klart att vissa länder kan bidra med större summor, men det får inte finnas fripassagerare på statsnivå.

Större budget

Parlamentarikerna är överens om att det nu behövs stora summor för att återuppbygga ekonomin.
Sirpa Pietikäinen efterlyser en budget på 1,5 procent av bruttonationalinkomsten, vilket är betydligt högre än Europaparlamentets ståndpunkt på 1,3 procent och väldigt mycket högre än den nivå på mellan 1,0 och 1,1 procent som medlemsländerna debatterade om innan krisen.
Alviina Alametsä (Gröna/EFA) anser att den nuvarande budgetplanen måste kastas om totalt, samtidigt som det behövs enorma summor för återuppbyggnad. Hon tror inte heller att de nuvarande verktygen för att dela det ekonomiska ansvaret i EU räcker till.
— Det kommer att drabba hela ekonomin om vi inte stöder dem det går dåligt för.
Enligt Elsi Katainen (C/RE) är medlemsländerna knappast ivriga att höja avgifterna till EU, men hon efterlyser gemensamt ekonomiskt ansvar i mindre skala. Katainen tror också att den ekonomiska stimulansen nu kan användas för att satsa på EU:s klimatprogram som kallas den europeiska gröna given.
— Jag tror inte att vi kommer att sänka ambitionerna för EU:s flaggskepp – den gröna given – men frågan är hur det går med tidtabellen.

EU beroende av övriga världen

Förutom Europaparlamentariker har också kommissionen starkt efterfrågat solidaritet i krisen.
Man lyckades förhindra länder som Tyskland att begränsa läkemedelsexporten, men samtidigt infördes exportbegränsningar för vissa kritiska varor ut från EU. Enligt Sirpa Pietikäinen har EU ändå visat stor solidaritet med omvärlden.
— Stödet till Afrika är ett gott exempel. Det är framför allt medlemsländerna som har infört ensidiga exportförbud. Länderna tänker bara med sina reptilhjärnor då det är helt klart att det behövs globala lösningar, säger Pietikäinen.
I själva verket är EU beroende av global solidaritet i och med att en stor del av läkemedlen tillverkas i Indien och Kina, påpekar Alviina Alametsä.
— Nu när Indien har begränsat sin medicinexport så påverkar det också oss. Det är på sin plats att förstärka också globala organisationer som FN för att kunna hantera gemensamma risker.