Förflytta dig till innehållet

EU löser krisen genom juridiska kryphål – ekonomiskt nödvändigt men juridiskt ohållbart

MichaelM/Pixabay

Eurosymbol på en bild med höga hus.MichaelM/Pixabay

Europeiska centralbanken har kringgått förbudet mot att finansiera stater och köpt upp statsobligationer. Foto: MichaelM/Pixabay


Både Europeiska centralbanken och EU har gjort kreativa tolkningar av unionens lagstiftning för att bemöta coronakrisen. Experterna var oeniga om vägen framåt på ekonomiutskottets offentliga hörande.
— Ska EU vara en klubb där medlemsländerna ger snabblån och lånegarantier kors och tvärs? Eller skulle det vara bättre att bemöta den ekonomiska krisen på ett transparent sätt med en större EU-budget? frågade Juhana Vartiainen (Saml), ordförande för riksdagens ekonomiutskott, då han inledde utskottets hörande av experter på fredagen.

Även Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet, förespråkade en större EU-budget för att kunna fördela pengar till områden som drabbats hårt av krisen.
— Det handlar inte bara om att visa solidaritet, det är också centralt för en stabil finansmarknad. Om coronakrisen leder till en ny finanskris så lider alla. Själv tänker jag att det borde göras i så stor utsträckning som möjligt genom att öka budgeten. Jag talar inte om en ökning på 5 procent, utan snarare om att fördubbla budgeten.
Man i kostym vid en talarstol.

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet, anser att Europeiska centralbanken borde finansiera stater direkt. Foto: Laura Koitala/Statsrådets kansli


Men enligt Vihriälä räcker inte ens det. I vanliga fall skulle Europeiska centralbanken kunna stimulera ekonomin genom att sänka räntorna, men nu ligger räntorna redan på 0.
— Jag ser egentligen ingen annan lösning än att centralbanken prutar på förbudet att finansiera stater.
Antti Ronkainen, forskare i politisk ekonomi vid Helsingfors universitet, höll med.
— Europeiska centralbanken har inte kunnat bli en modern centralbank efter finanskrisen på grund av begränsningar i EU:s grundfördrag. Nu har man i stället tvingats till kreativa lösningar för att kringgå reglerna.

Juridiskt ohållbart

Päivi Leino-Sandberg, professor i juridik vid Helsingfors universitet, var inte övertygad om att det är en långsiktig lösning att tänja på tolkningarna av EU:s grundfördrag. Enligt EU-lagstiftning är det till exempel entydigt att medlemsländerna ansvarar för sin egen finanspolitik.
— Problemet är att man har brutit ner gränsen och då är frågan vem som har ansvaret när det krisar till sig.
I stället för att ständigt komma med kreativa nytolkningar av lagen ansåg Leino-Sandberg att grundfördraget måste ändras om det inte fyller sin funktion.
— Nya tolkningar är kanske enklare politiskt, men juridiskt bygger man ett korthus.
Samtidigt pågår en debatt om stödet till medlemsländerna ska vara lån eller bidrag och vilka villkor som ska kopplas till stödet.
— Det verkar luta allt mer mot gåva och då måste pengarna komma någonstans ifrån.
Då EU betalar ut stöd är det i praktiken medlemsländerna som garanterar att unionen inte går i konkurs. Men då summorna blir verkligt stora kan det bli en grundlagsfråga i Finland.
— Enligt grundlagen måste staten garantera finländarnas ekonomiska rättigheter och det måste balanseras mot behovet av solidaritet inom EU.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter