EU löser krisen genom juridiska kryphål – ekonomiskt nödvändigt men juridiskt ohållbart


Europeiska centralbanken har kringgått förbudet mot att finansiera stater och köpt upp statsobligationer. Foto: MichaelM/Pixabay
Både Europeiska centralbanken och EU har gjort kreativa tolkningar av unionens lagstiftning för att bemöta coronakrisen. Experterna var oeniga om vägen framåt på ekonomiutskottets offentliga hörande.
— Ska EU vara en klubb där medlemsländerna ger snabblån och lånegarantier kors och tvärs? Eller skulle det vara bättre att bemöta den ekonomiska krisen på ett transparent sätt med en större EU-budget? frågade Juhana Vartiainen (Saml), ordförande för riksdagens ekonomiutskott, då han inledde utskottets hörande av experter på fredagen.
— Det handlar inte bara om att visa solidaritet, det är också centralt för en stabil finansmarknad. Om coronakrisen leder till en ny finanskris så lider alla. Själv tänker jag att det borde göras i så stor utsträckning som möjligt genom att öka budgeten. Jag talar inte om en ökning på 5 procent, utan snarare om att fördubbla budgeten.

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet, anser att Europeiska centralbanken borde finansiera stater direkt. Foto: Laura Koitala/Statsrådets kansli
Men enligt Vihriälä räcker inte ens det. I vanliga fall skulle Europeiska centralbanken kunna stimulera ekonomin genom att sänka räntorna, men nu ligger räntorna redan på 0.
— Jag ser egentligen ingen annan lösning än att centralbanken prutar på förbudet att finansiera stater.
Antti Ronkainen, forskare i politisk ekonomi vid Helsingfors universitet, höll med.
— Europeiska centralbanken har inte kunnat bli en modern centralbank efter finanskrisen på grund av begränsningar i EU:s grundfördrag. Nu har man i stället tvingats till kreativa lösningar för att kringgå reglerna.
Juridiskt ohållbart
Päivi Leino-Sandberg, professor i juridik vid Helsingfors universitet, var inte övertygad om att det är en långsiktig lösning att tänja på tolkningarna av EU:s grundfördrag. Enligt EU-lagstiftning är det till exempel entydigt att medlemsländerna ansvarar för sin egen finanspolitik.
— Problemet är att man har brutit ner gränsen och då är frågan vem som har ansvaret när det krisar till sig.
I stället för att ständigt komma med kreativa nytolkningar av lagen ansåg Leino-Sandberg att grundfördraget måste ändras om det inte fyller sin funktion.
— Nya tolkningar är kanske enklare politiskt, men juridiskt bygger man ett korthus.
Samtidigt pågår en debatt om stödet till medlemsländerna ska vara lån eller bidrag och vilka villkor som ska kopplas till stödet.
— Det verkar luta allt mer mot gåva och då måste pengarna komma någonstans ifrån.
Då EU betalar ut stöd är det i praktiken medlemsländerna som garanterar att unionen inte går i konkurs. Men då summorna blir verkligt stora kan det bli en grundlagsfråga i Finland.
— Enligt grundlagen måste staten garantera finländarnas ekonomiska rättigheter och det måste balanseras mot behovet av solidaritet inom EU.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.