EU-drönare bevakar skärgården från Nagu — kan upptäcka oljeutsläpp och bränder
Europeiska sjösäkerhetsbyråns obemannade luftfartygssystem. Här är drönaren på Nagu sjöbevakningsstation. Foto: Emma Strömberg/SPT
Ett obemannat flygplan är på turné inom Gränsbevakningsväsendet i Finland. Drönaren som ser ut lite som en miniatyrhelikopter kom från Porkala i Kyrkslätt till Nagu sjöbevakningsstation för tre veckor sedan.
Snart ska den vidare till Mariehamn för att sedan avsluta sin fyra månaders Finlandsturné i Kotka.
Det obemannade luftfartyget koordineras och finansieras av Europeiska sjösäkerhetsbyrån och cirkulerar mellan EU-länder som är intresserade av att använda sådana.
Drönaren fungerar som ett komplement och ett stöd för sjöbevakningens bemannade bevakningsflygningar. Den kan flyga på spaningsrundor upp till 200 kilometer från stödstationen därifrån den styrs.
Mika Lejonqvist på Västra Finlands sjöbevakningsektion säger att det obemannade planet i Åbolands skärgård har varit användbart för att kolla larm om rökbildning.
– Under sommaren kommer det ganska mycket sådana larm och det tar lång tid och mycket resurser att skicka en båt för att kontrollera alla, säger Lejonqvist.
Han säger att drönaren också är bra för att observera miljöförstörelse.
Mika Lejonqvist på Västra Finlands sjöbevakning
Medan vi pratar kommer det ett larm om en misstänkt oljeläcka i Finlands ekonomiska zon utanför Utö. Drönaren skickas dit för att kolla läget. Det obemannade planet är utrustat med både en optisk och en infraröd kamera.
Men Lejonqvist betonar att drönaren inte kan ersätta den bemannade övervakningen från luften.
– En kamera ersätter inte människans syn. En människa kan bättre ta in och få en helhetsbild av till exempel omfattningen av en oljeläcka.
Drönarens maxhastighet är 230 kilometer i timmen, men den optimala ekonomiska hastigheten är cirka 120 kilometer i timmen. Den kan flyga på max 3,7 kilometers höjd, men flyger vanligtvis på cirka två kilometers höjd.
Den låter ungefär som en helikopter och behöver en yta på åtta gånger åtta meter för landning – alltså en helikopterlandningsplatta.
Meningen var att Finland skulle samarbeta med Sverige och Estland om användningen av drönaren under den tid som den är i Finland, men på grund av coronaepidemin har samarbetet inte kunnat förverkligas som tänkt.
Drönarpremiär i Finland
Europeiska sjösäkerhetsbyråns obemannade luftfartygssystem har varit i användning sedan 2017, men det är första gången som Finlands gränsbevakningsväsende använder drönaren.
– Den första gången är lite av ett test för Finlands del för att se vilka uppdrag det obemannade planet lämpar sig bäst för, säger Lejonqvist.
Det är gratis för EU-medlemsländerna att använda det obemannade luftfartygssystemet och länderna ansöker om att få använda det.
Företaget Schiebel, som sjösäkerhetsbyrån leasar drönaren av, kommer med sin egen personal för att flyga det obemannade planet.
Hela systemet med det obemannade planet och fjärrstyrningsstationen ryms i två containrar som sedan fraktas på långtradare till nästa destination.
SPT/Emma Strömberg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.