Ett tiotal ukrainska barn vill gå i skolan i Pargas
På torsdagseftermiddagen hade ett tiotal av de nyanlända ukrainarna varit i kontakt med bildningskansliet i Pargas.
Bildningschefen Ulrika Lundberg säger att det allra viktigaste för de nyanlända är att de registreras som asylsökande eller att de söker tillfälligt skydd.
– Situationen i Pargas är att vi inte riktigt vet hur många personer det handlar om eftersom det inte finns någon strukturerad kontakt till familjerna som har kommit hit på privat initiativ. Ur vårt perspektiv är det väldigt viktigt att de får status antingen som asylsökande eller som personer som söker om tillfälligt skydd eftersom det ger rätt också till undervisningstjänster.
Officiell status viktig
Den officiellt registrerade statusen är viktig, eftersom till exempel ukrainare som befinner sig tillfälligt i Finland i högst tre månader inte har samma rättigheter.
Lundberg säger att man inte vet för hur många barn skolgång i Pargas kan bli aktuell eller i vilken ålder de är.
– Det är väldigt mycket som är oklart. Vi vet inte heller var deras värdfamiljer bor och vilka skolor som därmed kan bli aktuella. Vi behöver få kontakt med familjerna för att kunna hjälpa och vi förbereder oss på att kunna undervisa dem som det blir aktuellt för.
Valmo-klassen finns i Koivuhaan koulu
I Pargas finns det en skild klass för förberedande undervisning i finska Koivuhaan koulu, där de barn som har kommit som kvotflyktingar till Pargas de senaste åren har börjat sin finländska skolgång, då de har integrerats på finska.
Efter ungefär ett läsår i den så kallade Valmo-klassen har eleverna lärt sig så mycket finska att de har kunnat integreras i vanliga klasser.
I de svenska skolorna har det inte funnits någon skild förberedande klass utan enskilda elever har integrerats direkt i svenska klasser.
– Eftersom många av värdfamiljerna som har tagit emot ukrainare nu är svenskspråkiga räknar vi med att intresset för att gå i skola på svenska ökar bland nykomlingarna, kanske så att de vill ha sina barn i samma skola där värdfamiljens barn går.
Snabb, men krävande integration
Lundberg säger att man har goda erfarenheter av barn som har integrerats direkt i vanliga klasser med individuell läroplan på svenska utan att ha kunnat språket alls då de har börjat.
– Det blir en snabb integration, samtidigt som det är krävande för dem som ska bygga upp den.
De kongolesiska kvotflyktingarna kommer i april
I slutet av april kommer flera familjer med kongolesiskt ursprung till Pargas som kvotflyktingar. Tanken har varit att de kan börja bekanta sig med skolan i Koivuhaan koulu i vår, men att de börjar Valmo-klassen först i höst.
När det gäller de ukrainska barnen i Pargas är det fortfarande oklart när och framför allt var de ska gå i skola.
– Det viktigaste efter att de har registrerats är att de tar kontakt med bildningskansliet. Samtidigt måste de naturligtvis landa i sina värdfamiljer först. Det är inte så lång tid kvar av vårterminen. Vi måste se hur vi gör när vi vet lite mer först, säger Ulrika Lundberg.
Varför inte svens skola jag sku skämmas