Ett nytt skolår med nya projekt inleds nästa vecka
Skolan börjar. Skolorna i Åbo och Åboregionen kommer i år att bland annat satsa på läsning, naturvetenskaper, programmering med mera.
Spännande nya projekt, nyanställda lärare, nyrenoverade fastigheter, utmaningar med gamla fastigheter och mycket mer är aktuellt för skolorna när det nya läsåret drar igång.
För Åbos del berättar Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning att bland annat det nya projektet STEaM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) som satsar på att öka intresset för naturvetenskaper och teknik börjar i höst.
– Det är en stor satsning av Åbo stad som har sin grund i att det råder brist på kunskap inom naturvetenskaper i samhället. Målet är att skapa en länk mellan undervisningen i grundskolorna och undervisningen på andra stadiet och på så sätt göra dessa ämnen mer attraktiva.
S:t Olofsskolan är en av pilotskolorna i projektet och skolan är på så sätt med om att utforma och utveckla det.
– Till exempel kommer skolan att ha en naturvetenskaplig klass.
Kjellman påpekar att det finns en hel del andra projekt på gång också. Bland annat fortsätter satsningarna inom det digitala.
Elevantalet uppger hon att aningen ökar i skolorna i år, vilket samtidigt också ökar servicebehovet.
– Lärarläget är ändå bra och vi har hittat behöriga lärare.
Flest utmaningar ser Kjellman inom småbarnspedagogiken där mycket kommer att ändras i och med den nya lagen som träder i kraft i september.
I S:t Karins svenska skola uppger rektor Maria Engblom att elevantalet i år mer eller mindre hålls på samma nivå som tidigare. I sommar kom beslutet om att den gamla skolbyggnaden rivs på grund av stora problem med inomhusluften, och en ny skola ska stå klar år 2021.
– I höst kommer vi att fortsätta i samma baracker som i våras. Lunchutrymmet är ännu ett frågetecken då tidtabellen för rivningen först ska bestämmas, så än så länge fortsätter vi luncha i barackerna.
Rivningen kan påverka var ett lunchutrymme kunde placeras och därför avvaktar man tills vidare.
Skolan kommer i år att vara en av tre pilotskolor för projektet Läsväskan.
– Vi har många tvåspråkiga elever och har alltid försökt satsa på läsning, men det nya projektet blir spännande och roligt. Eleverna får inloggningsuppgifter till en nätsida där de kan fylla i vilka böcker de läst och få poäng enligt hur mycket de läser. I Läsväskan kan man också till exempel skriva och läsa bokrecensioner.
Syftet med Läsväskan är helt enkelt att höja läsmotivationen bland eleverna. En viktig del är också att den fungerar lite som ett verktyg för lärare.
– Med hjälp av Läsväskan kan även en ny lärare se hur mycket och vad en elev läst samt vilken typ av böcker som intresserar.
Det var Lotta Dammert, lektor i modersmål och litteratur i Sarlinska skolan i Pargas, som kom med idén till Läsväskan. I Pargas svenska skolor togs verktyget i bruk redan förra året.
– Vi fortsätter absolut att använda Läsväskan, responsen har varit väldigt positiv, säger Ulrika Lundberg, utbildningschef vid Pargas stad.
Hon berättar också att de har en hel del andra helt nya projekt på gång inom programmering och IT, och inom språkundervisningen ska till exempel robotik börja användas.
Lundberg uppger att elevantalet i de flesta skolor i Pargas inte ändrar märkbart. Ett undantag är ändå Skräbböle skola där 23 ettor börjar i höst.
– Det är mycket mer än vanligt och i år kommer vi därför att ha två parallellklasser.
En annan nyhet i Pargas som gäller både finska och svenska högstadierna och gymnasierna är den nya skolhandledarposten.
– Skolhandledarens uppgift är att hjälpa elever med motivationssvårigheter och hög frånvaro. Markus Andersson som anställts till posten kommer att jobba i alla fyra skolorna.
På Kimitoön berättar bildningschef Mats Johansson att elevantalet som under de senaste tio åren minskat i de svenska skolorna, nu börjar stabiliseras.
– I skolorna fortsätter vi i år att satsa på samarbete över språkgränserna, både på elev- och lärarnivå. Lärare har till exempel gemensamma skolningar och överlag försöker vi att mindre sära på finska och svenska.
I undervisningen av främmande språk kan samarbetet avgöra ifall kurser i ett språk alls erbjuds.
– Ifall det finns för få i en svensk skola som är intresserade av att läsa franska eller tyska, erbjuds de elever som är intresserade möjligheten att gå kurserna tillsammans med finska elever istället och vice versa.
Johansson poängterar att det också är väldigt viktigt att satsa på undervisningen av det egna modersmålet.
– Man lär sig ju lättare ett främmande språk om det egna modersmålet är starkt. Tyvärr läser barn och unga mindre böcker i dag och språket på till exempel sociala medier är oftast inte lika berikande.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.