Förflytta dig till innehållet

”Ett alternativ är att vaccinera enligt yrkesgrupp” – så kan vaccinen omdirigeras efter att riskgrupperna är avklarade

Satakunta sjukvårdsdistrikt
två sjukskötare förbereder vaccinering
För tillfället ser man över vilka aspekter som ska väga tyngst om det blir en ändring i vaccinationsordningen.

Regeringen har fattat ett principbeslut om att vaccinationsordningen kan ändras enligt smittläge, sade Sanna Marin (SDP) i Yles radioprogram Statsministerns frågestund i söndags.

Institutet för hälsa och välfärd gav tidigare ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om en omdirigering av vaccineringarna till de mest drabbade områdena.

Jari Keinänen, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att de strävar efter att ta ställning till utlåtandet snarast möjligt, men att tidtabellen fortfarande är öppen.

— Social- och hälsovårdsministeriet bedömer ifall modellen som presenterats av institutet kräver en ändring av vaccinationsförordningen. Dessutom begär vi ett utlåtande från EU:s jämställdhetskommissionär om modellen, säger Keinänen.

En ändring av vaccinationsordningen kan bli aktuell när riskgrupperna är vaccinerade. För tillfället ser man över vilka aspekter som ska väga tyngst om en ändring blir aktuellt. Det kan handla om till exempel faktorer som ålder, region och yrke.

Frågan behandlas nu av den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor, KRAR, och en rekommendation till THL är att vänta.

— I slutet av veckan är vi klokare, säger Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Förslagna fördelningskriterier

Institutet för hälsa och välfärd gav i fredags ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet där de konstaterar att det är tekniskt genomförbart att omdirigera vaccineringarna till områden där smittläget är som värst.

Utlåtandet bygger på den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor KRAR:s rekommendationer.

Institutet bedömer att en riktad vaccindistribution minskar på behovet av intensivvård. Däremot hejdas inte smittspridningen avsevärt. Enligt deras beräkning skulle antalet sjukhusvistelser minska med så mycket som en femtedel.

Institutet skriver också i utlåtandet att endast en betydande ökning av vaccinationstäckningen bland yngre människor har en betydande inverkan på smittspridningen.

Enligt expertgruppen kan fördelningskriterierna för mängden vaccin som distribueras till ett sjukvårdsdistrikt fortsättningsvis vara befolkningsmängden. I tillägg kan distributionen också baseras på antalet nya smittfall och antalet personer som behövt särskild medicinsk vård under de senaste veckorna.

Befolkningsmängden som ett kriterium säkerställer ändå att alla regioner får fortsätta att ta emot vacciner.

Man fortsätter ändå att i första hand prioritera den äldre befolkningen och riskgrupper i vaccineringen.

Utlåtandet ska fungera som beslutsunderlag när Social- och hälsovårdsministeriet och regeringen fattar beslut om en ändring.

Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat att de tar ställning till utlåtandet omgående.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd

Astra Zeneca ett frågetecken

Enligt Nohynek vaccineras den första riskgruppen fram till mitten av april och den andra under påföljande fyra veckor. De som återstår får vaccin fram till slutet av juni.

Detaljerna beror helt på hur snabbt Finland får sina vaccindoser. Just nu är prognosen att mängden ska tredubblas under perioden maj–juni.

— Astra Zenecas vaccin är fortfarande ett stort frågetecken. Om leveransproblemen fortsätter går hela processen långsammare.

Nohynek går inte närmare in på den omtvistade frågan om hur vaccinerna ska delas upp regionalt, men frågan är betydande.

— Den regionala fördelningen spelar en stor roll i hur bra vaccinationsprogrammet fungerar, det vill säga hur många dödsfall man lyckas undgå, hur man lyckas korta ner sjukdomsförloppet och hur man lyckas trygga sjukvårdens bärförmåga.

Lärare, poliser

Det finns flera alternativ när det gäller att distribuera vaccinationerna på ett sätt som hjälper till att stävja epidemin på de mest utsatta områdena, säger Tuomas Aivelo, forskare vid Helsingfors universitet.

— Ett alternativ är att vaccinera enligt yrkesgrupp. Förutom dem som arbetar inom social- och hälsovården kunde fokus ligga på till exempel lärare, poliser och personer som inte kan jobba på distans.

När det gäller diskussionen om att fördela vaccinationerna områdesvis är frågetecknen många.

— Då är frågan: på vilken skala rör vi oss? Sker fördelningen enligt sjukvårdsdistrikt, enligt kommun eller enligt postnummer? Här finns många frågor som ännu kräver svar, säger Aivelo.

En fördelning till exempel enligt postnummer skulle kunna kanalisera vacciner till områden med mer socioekonomiskt utsatta människor som ofta inte kan välja att jobba på distans.

Där riskerna är störst är det ändå svårast att nå fram med vaccinerna till befolkningen, säger han.

Moralisk stötesten

En annan stötesten är enligt Aivelo mer moralisk – är det rättvist att prioritera en stadsdel eller en region före en annan.

Enligt Aivelo finns samma problematik på högre nivå i hela världen och Finlands epidemiläge skulle till exempel gynnas av att ge vacciner till Estland som har en mycket svårare epidemi.

— Att kanalisera fler vacciner till mer utsatta områden och länder skulle effektivt hindra dödsfall men få områden vill frivilligt ge ifrån sig sin andel vacciner.

Elsa Kemppainen/SPT

Vilhelmina Öhman/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter