Ett 20 meter högt metalltorn – modern tork effektiverar arbetet med skörden hos lantbrukare på Kimitoön
Lantbrukaren Tommi Rosenblad hade en dag kvar att tröska då ÅU träffade honom i Degerdal i början av veckan. Med beaktande av säsongens rätt så exceptionella förhållanden är Rosenblad ändå nöjd med årets skörd.
– Augustis regn hade jag gärna tagit i juni, eller åtminstone mer jämnare fördelat över sommaren. Växterna har lidit och varit stressade av sommarens värmebölja, säger Rosenblad.
Han har ändå kunnat tröska det mesta, men åtta hektar korn fick bli kvar på åkern – det var helt enkelt inte lönt att skörda det på grund av den dåliga kvaliteten.
Rosenblad odlar främst spannmål på sina 150 hektar åkermark, inklusive arrenden.
Effektivare, större, bättre – det är ledorden i dag även inom spannmålsbranschen.
– Torken är flaskhalsen, konstaterar Rosenblad.
Ny tork var den enda lösningen
För att råda bot på det problemet byggde Rosenblad en ny, modern och effektivare spannmålstork i fjol.
Han förklarar att den traditionella övertryckstorken nu ersatts med en undertryckstork.
Den nya torken funkar alltså med vakuum och suger i stället för att pressa. Effekten är högre och jämnare och torken torkar större mängder snabbare.
Emilia ÖrnmarkRosenblad är nöjd med sin införskaffning och räknar med att den torkar två lastbilslass på 20–30 kubik spannmål på en dag, vilket är dubbelt så mycket – kanske till och med tre gånger mer – än den gamla torken.
Samtidigt är torken mer energisnål. En tork är klar på åtta till nio timmar. Då spannmålen uppnått inställd temperatur stannar torken.
– För mig blev det här ett hastigt beslut och ett år senare stod den nya torken klar. Jag hade inget annat val, eftersom den gamla torken hade rostat sönder och utgjorde en säkerhetsrisk, säger Rosenblad.
Emilia ÖrnmarkStor investering
Den första oktober i fjol stod torken klar, även om de två stora silorna invid inte riktigt var det. Byggandet tog ett halvår, efter sprängnings- och grävarbeten.
Rosenblad hann dock pröva torken redan med en del av fjolårsskörden.
– Det här är nog en stor investering, men pengarna kommer tillbaka. Dessutom är det tänkt att den ska hålla även för generationerna efter mig. Den gamla torken höll i femtio år, så jag hoppas att livslängden på den här är minst densamma.
Torn på 20 meter
De här nya torkarna finns det redan några stycken av på Kimitoön och kännetecknande för dem är att de ser ut som enorma metalltorn som är byggda under bar himmel.
Rosenblad har dock valt att bygga in sin tork, så den ser lite annorlunda ut. Med sina röda väggar och plåttak liknar den en traditionell tork.
Rosenblad hoppas att med ytterbyggnaden förlänga livslängden på den. Dock ställde det här högre krav på säkerhetsanordningarna, till exempel fick den nya torken inte stå närmare än 15 meter från en annan byggnad.
Emilia ÖrnmarkTorken är cirka 20 meter hög och maskineriet på insidan har Rosenblad själv skruvat ihop, med hjälp av familj och vänner.
Rosenblads nya tork använder än så länge olja som bränsle, helt enkelt för att det var en bekant uppvärmningsmetod som gick snabbt att installera. Men planen är att snart värma torken med flispanna och flis från den egna skogen.
Emilia ÖrnmarkTvå gårdar sedan 2018
Tommi Rosenblad äger två gårdar: den i Degerdal som varit hans farföräldrars och en gård i Tappo i Västanfjärd som tillhört hans föräldrar.
Även föräldrarna förfogade över bägge gårdar. Generationsväxlingen skedde år 2018.
– Spannmål är min grej men nog börjar man ju fundera: det skulle vara värt att satsa på höstsådd och sockerbetor. Men allt har sin risk.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.