”Slutsatser i Estoniarapporten bryter mot fysikens lagar”
Estoniakatastrofen är en av de värsta fredstida fartygsolyckorna genom historien. För 27 år sedan, under en stormig natt i september, slet höga vågor loss Estonias bogvisir, med följden att passagerarfärjan kapsejsade och sjönk på under en timme. Totalt 852 personer dog.
Det finns ändå en grupp människor som inte köper den officiella förklaringen om hur Estonia sjönk.
I fjol publicerades dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” som avslöjade ett hål i skrovet. Skadorna hade inte dokumenterats tidigare och nämns inte i slutrapporten om Estonia-olyckan från 1997. Dokumentären tycktes bekräfta att sanningen om Estonia fortfarande inte har utretts. Senare framkom det att det i själva verket var fråga om två hål, men det ena hade utelämnats i dokumentären.
I år inledde estniska och svenska myndigheter nya undersökningar.
”Flytande bogvisir”
Estoniadokumentären gjorde ett intryck på finlandssvenska Tomas Gustafsson. Han säger att han har lagt ”ett halvt år utan betalning” på att göra sina egna beräkningar.
— Jag är ingenjör och jag hatar när någonting går fel i samhället. Jag kan inte tåla det.
Gustafsson började inte från noll. Han har tidigare skapat en sjöfartssimulator, Stormwind , som används av bland annat myndigheter för navigeringsövningar.
Gustafsson har tillsammans med journalisten och filmproducenten Mikael Martikainen presenterat några egna hypoteser som bygger på Gustafssons beräkningar. En av de centrala hypoteserna är att bogvisiret kan flyta om där samlas luft.
— Vi visar hur bogvisiret kan ha legat och träffat fartygssidan och vi visar hur det passar in i skadan som syns i dokumentären.
Det behövs inga sprängämnen, ubåtar, flytande containrar eller andra utomstående element för att förklara olyckan, enligt Gustafsson.
— De tankarna hör till konspirationsteorierna. Men den här hypotesen presenterar helt naturliga element. För en sådan här olycka krävs många dåliga faktorer efter varandra: dålig tidpunkt, dålig kurs, svag konstruktion, uselt väder och dålig tur.
Silja Europa, som kom till Estonias undsättning, kan i så fall också ha befunnit sig i fara endast några hundra meter från ett eventuellt flytande bogvisir.
Enligt den officiella rapporten sjönk Estonia efter att bogvisiret lossnade, den här hypotesen verkar inte skilja sig så mycket från det?
— Den skiljer sig på ett markant sätt. Den här sortens fartyg har en vattentät del längst ner under bildäcket och om ett sådant fartyg vänder sig uppochner så kan det flyta i flera dagar. I originalrapporten hävdas det att det inte var något konstigt med att fartyget sjönk så snabbt, trots att det bryter mot fysikens lagar.
Att Estonia sjönk för snabbt är ett återkommande argument bland de som ifrågasätter originalutredningen. Gustafsson säger att det finns en stor misstänksamhet mot hur myndigheterna har hanterat utredningen och han beskriver läget som inflammerat. Han önskar att myndigheterna skulle ge allmänheten möjligheten att bidra.
— Utredarna borde svara på misstänksamheten med öppenhet, genom att publicera råmaterialet från undersökningarna genast. För om det bearbetas väldigt länge ökar misstankarna om att myndigheterna filtrerar, modifierar och väljer ut vad som publiceras, säger Gustafsson.
”Inget fel på originalrapporten”
Olycksutredningscentralens direktör Veli-Pekka Nurmi säger att det inte finns några problem med den gamla utredningen. Han tror inte heller att myndigheterna skulle kunna agera annorlunda för att dämpa spekulationerna.
— Det har gått över 25 år sedan olyckan och nu har vi en helt ny generation som hört om den. Vad jag har sett så är det ganska få som verkligen har läst originalrapporten och det är lätt att spekulera om man inte vet tillräckligt, säger Nurmi.
Estniska och svenska myndigheter har gjort nya mätningar och arbetar på en preliminär utredning för att avgöra om det behövs en helt ny olycksutredning. Estonia seglade under estnisk flagg, och därför ansvarar Estland för undersökningarna. Majoriteten av personerna som omkom i olyckan var svenskar och även Sverige deltar i utredningen.
Finland deltar inte, men Nurmi säger att Finland kan bidra med exempelvis uppgifter om fartyget, som tidigare användes i Finland.
— Estonia sjönk på internationellt vatten, men platsen hör till Finlands ekonomiska zon och därför kan finska myndigheter ha information om exempelvis havsbottnen.
”Hålen små – liten inverkan”
Spekulationerna kring katastrofen bygger ofta på att det måste ha funnits hål i skrovet eftersom Estonia sjönk så snabbt. Pentti Kujala, professor i marinteknik vid Aalto-universitetet och expert på fartygssäkerhet, säger att hålen som avslöjades i dokumentären inte kan ha haft en avgörande betydelse.
— De hål jag har sett bilder på verkar vara ganska små och släpper inte in så mycket vatten. Fartyget sjönk efter att bogvisiret lossnade och vattnet som strömmade in fick fartyget att välta, säger Kujala.
Enligt Kujala kom det alltså in betydligt större mängder vatten genom hålet i fören, än hålen i skrovet. Därtill strömmade vatten in eftersom fartyget kapsejsade.
— När fartyget kapsejsade fanns mängder av ställen för vattnet att strömma in, bland annat genom fönstren som krossades.
Kujala väntar ändå med intresse på utredningen om hålen i skrovet och han anser att utredningen är viktig med tanke på fartygssäkerheten. Han nämner också bogvisiret som en möjlig förklaring.
— En teori är att bogvisiret orsakade hålen, men det är bra att det utreds officiellt.
Trauma föder konspirationsteorier
Det är få händelser i Norden som har gett upphov till lika mycket spekulationer som Estoniakatastrofen. Det är vanligt att det uppstår konspirationsteorier efter stora traumatiska olyckor, säger Elina Tolonen, forskare vid Tammerfors universitet.
— Speciellt om det bara kommer ut lite information åt gången, det lämnar utrymme för spekulationer, säger Tolonen.
Efter en katastrof som Estonia, med hundratals döda, är det många som undrar vad som egentligen hände. Enligt Tolonen kan spekulationer vara ett sätt att hantera sina egna känslor, speciellt för någon som förlorat en närstående.
— Det kan vara svårt att acceptera att det bara var ett mänskligt misstag eller ett tekniskt fel. Man vill hitta någon som är skyldig eller ansvarig.
Att ny information kommer fram efter 25 år späder på spekulationerna om att någonting har mörklagts. Också personer som inte har någon direkt koppling till olyckan deltar i spekulationerna.
— Det kan bli en slags hobby. Folk investerar enorma mängder energi och tid för att själva försöka reda ut vad som hände, på samma sätt som man till exempel följer med thrillerfilmer.
Är det möjligt att minska på spekulationer genom att öppna upp data?
— Öppenhet är det bästa sättet att motverka spekulationer, men i det här fallet har folk redan hunnit skapa sina teorier och kommer antagligen bara att söka stöd för sin egen syn i data som publiceras. Jag har svårt att tänka mig att någon som har investerat så mycket tid och energi på sin teori skulle låta sig övertygas av några som helst bevis, säger Tolonen.
”Måste kunna svara på frågor”
Jonas Bäckstrand är undersökningsordförande för den svenska haverikommissionen. Han säger att det ska göras en så noggrann kartläggning och dokumentation av fartyget som möjligt.
— Tanken är att offentliggöra uppgifterna så att det inte råder några oklarheter, säger Bäckstrand.
Han tror att det alltid kommer att finnas spekulationer om Estonia, men att utredarna kommer att göra vad de kan för att ta reda på och offentliggöra så mycket fakta som möjligt.
Bäckstrand räknar med att det tar upp till 3 månader att sammanställa de data som har samlats in.
— När det är gjort räknar vi med att publicera data, även om utredningen fortsätter.
Vad anser du om att publicera rådata så fort som möjligt?
— Jag ser inte att vi kan släppa materialet förrän vi själva har analyserat det. Då kommer vi till exempel inte att kunna svara på frågor.
Korrigering 3.8.2021 kl 07:14: I början av texten har 4 meter höga vågor bytts ut mot höga vågor.
Erik Sandström/SPT
Hej! Det verkar råda lite olika uppfattningar om vilken våghöjd som de facto var förhärskande då Estonia förliste. 4 meter har nu bytts ut mot ”höga vågor”.
Av vilken anledning står det att 4 m höga vågor slet loss visiret ? Det senaste angående vad ”den signifikanta våghöjden” om 4 m, innebär, är väl uppgraderad sedan 1994 vilet nnebär att den faktiska våghöjden på de högsta vågorna är 2-3 gånger högre än medeltalet som anges som ”signifikant våghöjd” på 4m. Är således en enorm skillnad på ”våghöjd” och ”signifikant våghöjd”.