Estoniadyk i svensk domstol – Gränsbevakningens vittnesmål har en central roll
Göteborgs tingsrätt har inlett behandlingen av det uppmärksammade fallet då ett internationellt filmteam spelade in dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” som visades i D-Play i höstas.
Den svenska regissören och en annan svensk i filmteamet åtalas för brott mot gravfriden. Det är nu första gången lagstiftningen som förbjuder all undervattensverksamhet vid vraket prövas i domstol.
Knäckfrågan är om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten och leddes från en tyskflaggad båt.
Förutom Sverige har Estland och Finland ratificerat lagen om gravfrid, men inte Tyskland.
Filmteamet hade hyrt det tyska fartyget Fritz Reuter därifrån man den 23–25 september 2019 sänkte en kabelbunden dykrobot i vattnet och filmade vraket under ytan.
De åtalade medger att de handlat enligt åtalet, men de bestrider brott. Straffet för brott mot gravfriden i Sverige är böter eller fängelse i högst två år.
Finska Gränsbevakningen hörs som nyckelvittne
Under rättegången hörs bland annat befälhavaren på Gränsbevakningens bevakningsfartyg Turva som på närhåll följde med dykningarna.
Domstolen får också ta del av utskrifterna av de VHF-samtal som fördes mellan Turva och Fritz Reuter, samt Gränsbevakningens flygfotografier.
Dokumentären väckte stor uppståndelse efter att man upptäckte ett hål i Estonias styrbords sida som inte tidigare hade dokumenterats. Sveriges regering har därför börjat utreda hur lagen om gravfrid kunde ändras så att det blir möjligt med nya undervattensundersökningar av vraket för att kunna säkerställa vad som förorsakade haveriet.
Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.
Det blir antagligen böter för vardera, men ”sanningen brinner inte ens i elden”.
Tiden utvisar, vem som förpassas till ”skamvrån”.