Estoniaåtalades advokat: "Min klient förnekar brott"
Det var i september i fjol som det tyskflaggade fartyget Fritz Reuter ankrade vid Estonias vrak och sände ner en dykrobot till fartyget. Foto: Gränsbevakningen
Rättegången mot de två svenskar som misstänks för brott mot gravfriden på m/s Estonia blir ett knivigt och komplicerat fall för Göteborgs tingsrätt att ta itu med.
Det är nu första gången lagstiftningen som förbjuder all undervattensverksamhet vid vraket prövas juridiskt och både kammaråklagare Helene Gestrin och den ena åtalades advokat Hans Gaestadius bedömer fallet som högintressant.
Knäckfrågan är om svensk lag står över den internationella lagstiftningen gällande undervattenverksamhet på internationellt vatten, säger Gaestadius.
— Det blir jättesvårt att väga lagarna mot varandra och fallet kommer säkert att gå vidare till hovrätten och kanske till Högsta domstolen.
Lagstiftningen gäller i Finland, Sverige och Estland
Det var i februari 1995 som Finland, Sverige och Estland undertecknade en överenskommelse om att Estonia ska betraktas som en gravplats och att all undervattensverksamhet förutom den som utförs av myndigheter ska förbjudas.
De tre ländernas riksdagar stadfäste lagen senare samma år och lagen trädde i kraft den 1 juli 1995.
Problemet är att fartyget ligger på internationellt vatten. Lagen om gravfrid kan därför tillämpas endast på medborgare från Finland, Estland och Sverige.
Finland kan inte heller förhindra andra än finska fartygs verksamhet på det fredade området. Den internationella sjörätten förbjuder också stater att på internationellt vatten ingripa mot fartyg som för en främmande stats flagg.
I det aktuella fallet från i höstas förde dykfartyget Fritz Reuter tysk flagg och ombord fanns också norrmän, tyskar och polacker.
De slipper åtal eftersom deras länder inte har undertecknat avtalet om gravfrid. Även om de två svenskarna skulle dömas kan domen knappast bli ett prejudikat för framtida undersökningar, säger Gaestadius.
— Det skulle fortfarande vara fritt fram för medborgare från de länder som inte har undertecknat avtalet att utföra liknande projekt, förutsatt att personerna inte kommer till Finland, Sverige eller Estland.
Hans Gaestadius representerar en av de åtalade männen som misstänks för brott gravfriden på Estonia. Foto: Privat
Mannen som deltagit i dokumentationen av Estonia förnekar brott
I det svenska Sjöfartsverkets rapport sägs bland annat att vissa delar av fartygets inre är relativt lättillgängliga genom bland annat sönderslagna fönster.
Det är därför tekniskt möjligt för enskilda dykare att dyka på fartyget för att plundra det, sägs det i rapporten.
Gaestadius säger att det är ostridigt att hans klient har varit innanför det förbjudna området och att han deltagit i undervattensfilmningarna av Estonias vrak. Mannen är sjökapten och känner väl till vilka lagar som gäller, säger Gaestadius.
— Han anser sig inte ha gjort sig skyldig till något brott och säger att den internationella lagstiftningen står över den svenska. Han försäkrar också att han inte har varit inne i vraket eller tagit några föremål ur det.
— I åtalet sägs heller ingenting om att någon skulle ha varit inne i vraket eller tagit några föremål ur det. Det är endast en dykrobot som har varit nere och filmat.
Anhöriga stöder fortsatta utredningar
Estonias förlisning har omgärdats av en rad konspirationsteorier. Bland annat Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga har ifrågasatt haverikommissionens rapport och efterlyst en ny och oberoende utredning av orsakerna till haveriet.
— Stiftelsen vill se fortsatta undersökningar av vraket och har välkomnat nya utredningar. Därför anser min klient att han inte har gjort något lagbrott eller moraliska och etiska fel.
Stiftelsens ordförande Lennart Berglund säger till den kristna nyhetstidningen Världen idag att han välkomnar Discovery media som i samarbete med TV Norge gör en dokumentär om förlisningen.
– Vi anhöriga har aldrig accepterat gravfridslagen, vi tycker att det är väldigt bra att någon försöker att förstå vad som har hänt.
Straffet för brott mot gravfriden i Sverige är böter eller fängelse i högst två år. I Finland är straffskalan böter eller fängelse i högst ett år.
Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.